Inom butikshandeln noteras en splittrad utveckling. Framtidsförväntningarna steg marginellt med 0,3 enheter till 91,2, framför allt tack vare ökad optimism inom dagligvaruhandeln. Samtidigt fortsätter sällanköpsvaruhandeln att visa en nedåtgående trend, där företagen brottas med både höga hyreshöjningar och minskad kundkonsumtion. "Den optimism vi såg tidigare i år är nu bortblåst," säger Larsen och uppmanar regeringen att ta sitt ansvar för att stärka hushållens köpkraft.
E-handeln uppvisar en liknande nedgång, med en minskning av framtidsindikatorn till 94,2 efter en nedgång på 2,6 enheter. Trots fortsatt högt tryck på e-handelsplattformarna är den totala köpesumman lägre än förväntat, vilket oroar branschen. "Vi ser ett stort hot från internationella onlinemarknadsplatser och är besvikna på att regeringen inte tagit upp frågan om konkurrens på lika villkor," avslutar Larsen.
Med den fortsatt dystra framtidstron ställs nu krav på både Riksbanken och regeringen att agera kraftfullt för att stärka konsumenternas köpkraft och stödja handelssektorns återhämtning.
Bli Premium och hjälp oss försvara företagarnas villkor
Vi är en fri röst för företagare – utan presstöd eller särintressen. Med ditt stöd kan vi fortsätta granska
myndigheter, dela kunskap och driva debatt i frågor som påverkar dig som företagare.
Tillsammans gör vi skillnad för landets värdeskapare.
