EU vill ha miljarder mer av Sverige – ”En fet katt som behöver Ozempic”

Sverige väntas betala omkring 54 miljarder kronor i EU-avgift i år. I regeringens tidigare beräkningar skulle avgiften nästan fördubblas till i genomsnitt 103 miljarder kronor om året under perioden 2028–2034.

Nu har EU:s ordförandeland Irland presenterat ett bantat budgetförslag. Men även efter nedskärningen kan Sveriges avgift öka med omkring 60 procent jämfört med nuvarande budgetperiod, rapporterar Sveriges Radio.

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) beskriver förslaget som oacceptabelt.

EU vill ha mer pengar

EU-kommissionens ursprungliga förslag omfattade närmare 2 000 miljarder euro under sju år. Irland vill minska summan med 141 miljarder euro, men budgeten skulle fortfarande bli omkring 30 procent större än den nuvarande, räknat i fasta priser.

Kommissionen motiverar ökningen med bland annat försvaret, stödet till Ukraina och behovet av att stärka Europas konkurrenskraft. Dessutom ska EU börja betala tillbaka lånen från coronafonden.

Men måste lösningen vara att spendera mer av folkets pengar?

Fredrik Erixon, chef för tankesmedjan ECIPE, anser att EU i stället borde minska bland annat jordbruksstöden och olika industrisubventioner.

Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe är ännu mer kritisk.

– EU är en fet katt som behöver Ozempic. Sverige gör kommissionen en tjänst genom att säga nej till högre avgifter. Disciplin och minskat skattesug skulle förbättra EU-projektets livskraft, säger han i en artikel publicerad av Skattebetalarna.

Bengtzboe menar att högre EU-avgifter riskerar att leda till högre skatter, samtidigt som större budgetar gör det svårare att granska hur pengarna används.

Nya avgifter på företag

EU-kommissionen vill också införa fem nya inkomstkällor. Bland förslagen finns en årlig avgift för stora företag, intäkter från utsläppshandeln och en avgift kopplad till elektronikavfall.

Tanken är att finansiera budgeten utan att medlemsländernas direkta bidrag behöver öka lika mycket. Kritikerna invänder att kostnaderna ändå hamnar hos företag och skattebetalare.

Bengtzboe varnar för att EU dessutom kan få allt större möjligheter att finansiera sig genom egna avgifter.

– Man börjar tassa väldigt nära att försöka ta en egen rätt att ta ut skatter. Det tror jag vore förödande för hur unionen fungerar, säger han.

Sverige kan dock sätta stopp för förslaget. EU:s långtidsbudget kräver enhällighet bland medlemsländerna.

Förhandlingarna fortsätter med målet att nå en politisk överenskommelse före årsskiftet. Regeringen kräver ytterligare nedskärningar och har även motsatt sig att Sveriges nuvarande rabatt på EU-avgiften försvinner.