Idéer härrör ytterst från enskilda människor, men utvecklas och blir flygfärdiga i samverkan mellan människor. En framstående innovatör i ett stort svenskt industriföretag fann den slutliga pusselbiten för en nydanande processor genom att meditera över lågornas dans i sin hemmabrasa. Men det var den kompetenta organisationen bakom honom med dess resurser som gjorde verklighet av idén.

Innovatörer har två egenskaper gemensamma med människor som blir mycket gamla, nyfikenhet och lust. De säger ofta ”det finns alltid en annan och bättre lösning” eller ”vad betyder den här omständigheten och hur kan den tas till vara?”. Till denna nyfikenhet hör lusten att ge sig på de utmaningar som uppstår. De här två egenskaperna blir som dynamon för den kreativa processen.

För den processen är det viktigt att ta vara på detaljer, de till synes betydelselösa fenomenen, ett händelse i mängden, en tryckt rad bland andra eller en replik uppfångad av en slump. Stora skeenden och helheter föder oftast bara allmänna tankar, medan en detalj kan sätta i rörelse lagrade intryck och fakta så att det ur de krockar som då uppstår kan komma något nytt. Men då gäller också att våga bryta sig ur vanemönster och ta upp nya vanor.

Idéer till förnyelse kan komma från andra människor och företag. Innebörden av ett ord som benchmarking är att man jämför sig med och lär sig av den som löst ett problem på ett nytt och oanat sätt. Utvecklingen går så snabbt idag att det knappast finns tid att utveckla sina produkter och tjänster helt av egen kraft. Därför är intresset stort att finna förebilder för sin egen utveckling hos andra och att ”stjäla” från dem.

Det duger inte att enbart kopiera andras lösningar. Ofta tvingas vi till att ta fram egna idéer med egna lösningsförslag. Då gäller att arbeta kreativt och ett sådant arbetssätt kännetecknas av följande:

• En så otvungen stämning som möjligt, informell och obyråkratisk
• Idéer som kommer fram värderas inte alltför snabbt, man avvaktar med det
• Många idéer ska produceras så att det finns att välja bland och utan hänsyn till kvalitén
• Det ska råda en oräddhet att komma med ”tokiga” idéer, att inte säga ”det här går aldrig” eller ” så dumt”
• Deltagarna stimulerar hela tiden varandra med glada och positiva tillrop, ”det kan bli någonting” även om man innerst inne inte tror det
• Knyt an till en annans idé, bygg på och kombinera egna tankar kring den.

Som författare är jag själv mycket beroende av att kreativiteten flödar, den dag den sinar upphör skrivandet. Då jag trots stora ansträngningar inte kan komma vidare med en ambition bryter jag av arbetet. Istället gör jag någonting helt annat, tar en promenad, läser en tidskrift eller passar på att utföra ett hantverk som fått vänta länge nog. Det här ger ”arkivarien i hjärnan” tid att sortera det jag plockat fram, lägga till det jag inte kommit att tänka på och sedan leverera beställningen till mig.