Nyheter
29 miljarder skattekronor ska lagra fyra timmar av världens utsläpp
Stockholm Exergi har sedan tidigare beviljats 20 miljarder, något vi skrivit om. Därmed är 29,3 av 30,7 miljarder fördelade, enligt Energimyndigheten.
– Det här är ett steg framåt på Sveriges väg mot att nå klimatmålen, säger generaldirektören Caroline Asserup.
En förmiddag
Låt oss sätta siffrorna i perspektiv.
Världens fossila koldioxidutsläpp beräknas ha slagit rekord 2025 och nått 38,1 miljarder ton, enligt Global Carbon Project. Utsläppen ökar globalt och i USA, medan de i EU ligger ungefär stilla.
De svenska projekten ska tillsammans lagra minst 16,75 miljoner ton under sina stödperioder, som sträcker sig över många år. Det motsvarar knappt fyra timmar av världens fossila utsläpp.
Med andra ord har svenska staten beviljat 29 miljarder kronor för att lagra en mängd koldioxid som världen släpper ut på en enda förmiddag.
Jämförelsen säger inte allt om nyttan. Men den visar proportionerna för ett litet land som Sverige.
Skakig historia
CCS är inget nytt. Tankesmedjan IEEFA granskade 13 stora anläggningar. Sju presterade sämre än utlovat, två misslyckades och en lades i malpåse. Boundary Dam i Kanada och Gorgon i Australien fångade ungefär hälften av vad de skulle, enligt IEEFA:s rapport. De flesta gäller visserligen fossila utsläpp.
Men även lagring av biogen koldioxid har haft problem. I Illinois upptäcktes läckage och andra brister vid ADM:s anläggning. Den amerikanska miljömyndigheten EPA ingrep och injektionerna stoppades, men återupptogs 2025 efter åtgärder.
Största köparen bromsar
Kalkylen bygger delvis på att företagen kan sälja negativa utsläpp till storföretag. Där dominerar Microsoft, som stod för nästan 79 procent av de offentliggjorda avtalade volymerna på marknaden för permanenta koldioxidupptag i april 2026.
Samma månad rapporterade Bloomberg att Microsoft pausade nya avtal med flera projektutvecklare. Bolaget har senare förtydligat att hela satsningen inte stoppas.
– Det har verkligen en stark effekt på marknaden, sa Chalmersprofessorn Jessica Jewell till TT.
Även Energimyndigheten medger att marknaden är omogen.
– Intresset i den andra auktionen visar att det finns aktörer som vill utveckla bio-CCS i Sverige trots att marknaden fortfarande befinner sig i ett tidigt skede, säger enhetschefen Carl Mikael Strauss.
Intresset bestod av tre sökande. Samtliga fick stöd.
Danmark har gjort samma erfarenhet. Nio av tio bolag hoppade av den danska CCS-auktionen och pekade på för stora risker, rapporterade News Øresund.
Nästa Stegra?
Northvolt gick i konkurs. Stegra har kämpat med finansieringen trots miljardstöd. Nu satsar staten återigen stora belopp på en industri där lönsamheten är osäker.
En viktig skillnad finns. Bio-CCS-stödet betalas ut i takt med att koldioxiden faktiskt lagras. Lagras ingen koldioxid, betalas inga pengar ut.
De tre nya projekten ska påbörja lagringen senast fyra år efter stödbeslutet.
Även om tekniken fungerar återstår frågan: Är detta det bästa sättet att använda 29 miljarder skattekronor?
Bli Premium och hjälp oss försvara företagarnas villkor
Vi är en fri röst för företagare – utan presstöd eller särintressen. Med ditt stöd kan vi fortsätta granska
myndigheter, dela kunskap och driva debatt i frågor som påverkar dig som företagare.
Tillsammans gör vi skillnad för landets värdeskapare.
Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.
Veckans mest lästa
Senaste nytt
Nytt i forumet
Jan-E O svarade i tråden Företag vs Skatteverket – erfarenheter, problem och funderingar
