Prenumerera
1. Förenklade redovisningsregler, m.m.
Justitiedepartementets PM
Ju 2004/10672/L1
Inledning
Det nuvarande regelverket på redovisnings- och revisionsområdet anses vara svårt att överblicka och reglerna i vissa fall vara onödigt komplicerade. Just användandet av olika avgränsningar, som i promemorian betecknas som ”gränsvärden”, kan ha bidragit till detta.
Exempel på gränsvärden är när regler har utformats så att olika skyldigheter om redovisning och revision inträder först om verksamheten bedrivs i en viss typ av juridisk person eller är av viss omfattning.
I promemorian görs bedömningen att gränsvärdena i redovisnings- och revisionslagstiftningen bör samordnas. Vidare anses nivån på gränsvärdena böra sättas så att små- och medelstora företag i större utsträckning undantas från betungande regler. Beloppsvärdena anses böra uttryckas i fasta penningvärden i stället för i prisbasbelopp. Reglerna om löpande bokföring och bokslut bör förenklas där det är möjligt.
I promemorian lämnas förslag till hur regelverket kan göras mer överskådligt och enkelt att tillämpa. Förslagen i promemorian innebär i huvudsak följande.
Bokföringsskyldigheten
Bestämmelserna om vem som är bokföringsskyldig behålls i huvudsak oförändrade.
Stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund, samfällighetsföreningar samt vilt- och fiskevårdsområdesföreningar som är bokföringsskyldiga enbart därför att de bedriver näringsverksamhet föreslås få rätt att begränsa bokföringen till näringsverksamheten.
Ideella föreningar, registrerade trossamfund, samfällighetsföreningar samt vilt- och fiskevårdsområdesföreningar föreslås bli bokföringsskyldiga, om värdet av föreningens eller samfundets tillgångar överstiger ett visst gränsvärde. Detta gränsvärde föreslås i fortsättningen vara 1,5 miljoner kr mot för närvarande trettio prisbasbelopp eller cirka 1,2 miljoner kr.
Den löpande bokföringen
Bokföringsskyldiga som inte behöver upprätta en årsredovisning och vars nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kr föreslås kunna vänta med att bokföra affärshändelserna till dess betalning sker. Detsamma föreslås gälla andra bokföringsskyldiga, under förutsättning att det förekommer endast ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp.
Mottagna gåvor som kommer att utgöra varulager i mottagarens verksamhet föreslås inte behöva bokföras, om det är förenligt med god redovisningssed. Detta påverkar inte skyldigheten för mottagaren att bokföra en försäljning av en mottagen gåva.
Skyldigheten att avsluta den löpande bokföringen
Alla som är bokföringsskyldiga föreslås bli skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning eller ett årsbokslut. Vissa företag är enligt nuvarande regler undantagna från kravet att upprätta en årsredovisning eller ett årsbokslut.
Företag som inte är skyldiga att upprätta en årsredovisning och som har en årlig nettoomsättning om högst tre miljoner kr föreslås få upprätta årsbokslutet i förenklad form.
Bestämmelserna om när ett företag är skyldigt att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek anpassas till det gränsvärde som föreslås användas i årsredovisningslagen.
Gränsvärden i årsredovisningslagen
De gränsvärden som föreslås användas för att dela in företag i olika kategorier har bestämts genom en jämförelse med de värden som används i EG:s redovisningsdirektiv. Detta har lett fram till förslaget att ett företag ska anses som ett större företag, om det uppfyller mer än ett av följande tre villkor: antalet anställda (mer än 50), värdet av tillgångarna (mer än 25 miljoner kr) samt nettoomsättningen (mer än 50 miljoner kr). Andra företag ska anses som mindre företag.
Ett företag vars aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats anses alltid som ett större företag.
Koncerner delas in i två kategorier, mindre koncerner och större koncerner. De kriterier som används för att dela in företag i mindre och större företag används också för att avgränsa vad som är en mindre respektive en större koncern.
Indelningen i mindre och större företag/koncerner påverkar bl.a. skyldighet att upprätta årsredovisning, koncernredovisning, finansieringsanalys och när ett företag ska utse en kvalificerad revisor.
Språket i bokföringen
Det föreslås en uttrycklig reglering av vilka språk som får användas i bokföringen. En utgångspunkt är att svenska, danska, norska och engelska alltid ska vara tillåtet och att andra språk kan tillåtas efter ansökan.
Registrering i handelsregistret
Enskilda näringsidkare, ideella föreningar, registrerade trossamfund och bolagsmän i enkla bolag föreslås få rätt att registrera sig i handelsregistret, om näringsidkaren, föreningen eller bolagsmännen utövar eller har för avsikt att utöva näringsverksamhet.
Enskilda näringsidkare, näringsdrivande ideella föreningar och registrerade trossamfund som utövar näringsverksamhet och som är skyldiga att upprätta årsredovisning enligt bokföringslagen ska enligt förslaget anmäla sig för registrering i handelsregistret.
Genom förslagen till ändringar i handelsregisterlagen och lagen om ekonomiska föreningar införs ett krav på att uppgift om företagets revisor antecknas i det register där företaget är registrerat. Registreringsskyldigheten är dock begränsad till företag som är skyldiga att utse en kvalificerad revisor.
Förenklingar på skatteområdet
Till följd av de föreslagna förenklingarna i redovisningen föreslås vissa konsekvensändringar i fråga om inkomstbeskattningen. De avser pågående arbeten, lagervärdering och värdeminskningsavdrag.
När det gäller pågående arbeten föreslås att en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska få tillämpa bestämmelserna om arbeten som utförs på löpande räkning även på arbeten som utförs till fast pris.
Vid värdering av lager föreslås att en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska få använda det anskaffningsvärde som följer av god redovisningssed.
Vad slutligen gäller värdeminskningsavdrag föreslås att en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska få göra värdeminskningsavdrag med ett belopp som högst motsvarar hela avskrivningsunderlaget, om avskrivningsunderlaget inte överstiger 5 000 kr.
Ikraftträdande
Ändringarna i inkomstskattelagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2005. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.
Källa: Skatteverket.se
http://www.skatteverket.se/rsv_nytt/05/skattenyheter200502.html
Justitiedepartementets PM
Ju 2004/10672/L1
Inledning
Det nuvarande regelverket på redovisnings- och revisionsområdet anses vara svårt att överblicka och reglerna i vissa fall vara onödigt komplicerade. Just användandet av olika avgränsningar, som i promemorian betecknas som ”gränsvärden”, kan ha bidragit till detta.
Exempel på gränsvärden är när regler har utformats så att olika skyldigheter om redovisning och revision inträder först om verksamheten bedrivs i en viss typ av juridisk person eller är av viss omfattning.
I promemorian görs bedömningen att gränsvärdena i redovisnings- och revisionslagstiftningen bör samordnas. Vidare anses nivån på gränsvärdena böra sättas så att små- och medelstora företag i större utsträckning undantas från betungande regler. Beloppsvärdena anses böra uttryckas i fasta penningvärden i stället för i prisbasbelopp. Reglerna om löpande bokföring och bokslut bör förenklas där det är möjligt.
I promemorian lämnas förslag till hur regelverket kan göras mer överskådligt och enkelt att tillämpa. Förslagen i promemorian innebär i huvudsak följande.
Bokföringsskyldigheten
Bestämmelserna om vem som är bokföringsskyldig behålls i huvudsak oförändrade.
Stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund, samfällighetsföreningar samt vilt- och fiskevårdsområdesföreningar som är bokföringsskyldiga enbart därför att de bedriver näringsverksamhet föreslås få rätt att begränsa bokföringen till näringsverksamheten.
Ideella föreningar, registrerade trossamfund, samfällighetsföreningar samt vilt- och fiskevårdsområdesföreningar föreslås bli bokföringsskyldiga, om värdet av föreningens eller samfundets tillgångar överstiger ett visst gränsvärde. Detta gränsvärde föreslås i fortsättningen vara 1,5 miljoner kr mot för närvarande trettio prisbasbelopp eller cirka 1,2 miljoner kr.
Den löpande bokföringen
Bokföringsskyldiga som inte behöver upprätta en årsredovisning och vars nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kr föreslås kunna vänta med att bokföra affärshändelserna till dess betalning sker. Detsamma föreslås gälla andra bokföringsskyldiga, under förutsättning att det förekommer endast ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp.
Mottagna gåvor som kommer att utgöra varulager i mottagarens verksamhet föreslås inte behöva bokföras, om det är förenligt med god redovisningssed. Detta påverkar inte skyldigheten för mottagaren att bokföra en försäljning av en mottagen gåva.
Skyldigheten att avsluta den löpande bokföringen
Alla som är bokföringsskyldiga föreslås bli skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning eller ett årsbokslut. Vissa företag är enligt nuvarande regler undantagna från kravet att upprätta en årsredovisning eller ett årsbokslut.
Företag som inte är skyldiga att upprätta en årsredovisning och som har en årlig nettoomsättning om högst tre miljoner kr föreslås få upprätta årsbokslutet i förenklad form.
Bestämmelserna om när ett företag är skyldigt att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek anpassas till det gränsvärde som föreslås användas i årsredovisningslagen.
Gränsvärden i årsredovisningslagen
De gränsvärden som föreslås användas för att dela in företag i olika kategorier har bestämts genom en jämförelse med de värden som används i EG:s redovisningsdirektiv. Detta har lett fram till förslaget att ett företag ska anses som ett större företag, om det uppfyller mer än ett av följande tre villkor: antalet anställda (mer än 50), värdet av tillgångarna (mer än 25 miljoner kr) samt nettoomsättningen (mer än 50 miljoner kr). Andra företag ska anses som mindre företag.
Ett företag vars aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats anses alltid som ett större företag.
Koncerner delas in i två kategorier, mindre koncerner och större koncerner. De kriterier som används för att dela in företag i mindre och större företag används också för att avgränsa vad som är en mindre respektive en större koncern.
Indelningen i mindre och större företag/koncerner påverkar bl.a. skyldighet att upprätta årsredovisning, koncernredovisning, finansieringsanalys och när ett företag ska utse en kvalificerad revisor.
Språket i bokföringen
Det föreslås en uttrycklig reglering av vilka språk som får användas i bokföringen. En utgångspunkt är att svenska, danska, norska och engelska alltid ska vara tillåtet och att andra språk kan tillåtas efter ansökan.
Registrering i handelsregistret
Enskilda näringsidkare, ideella föreningar, registrerade trossamfund och bolagsmän i enkla bolag föreslås få rätt att registrera sig i handelsregistret, om näringsidkaren, föreningen eller bolagsmännen utövar eller har för avsikt att utöva näringsverksamhet.
Enskilda näringsidkare, näringsdrivande ideella föreningar och registrerade trossamfund som utövar näringsverksamhet och som är skyldiga att upprätta årsredovisning enligt bokföringslagen ska enligt förslaget anmäla sig för registrering i handelsregistret.
Genom förslagen till ändringar i handelsregisterlagen och lagen om ekonomiska föreningar införs ett krav på att uppgift om företagets revisor antecknas i det register där företaget är registrerat. Registreringsskyldigheten är dock begränsad till företag som är skyldiga att utse en kvalificerad revisor.
Förenklingar på skatteområdet
Till följd av de föreslagna förenklingarna i redovisningen föreslås vissa konsekvensändringar i fråga om inkomstbeskattningen. De avser pågående arbeten, lagervärdering och värdeminskningsavdrag.
När det gäller pågående arbeten föreslås att en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska få tillämpa bestämmelserna om arbeten som utförs på löpande räkning även på arbeten som utförs till fast pris.
Vid värdering av lager föreslås att en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska få använda det anskaffningsvärde som följer av god redovisningssed.
Vad slutligen gäller värdeminskningsavdrag föreslås att en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska få göra värdeminskningsavdrag med ett belopp som högst motsvarar hela avskrivningsunderlaget, om avskrivningsunderlaget inte överstiger 5 000 kr.
Ikraftträdande
Ändringarna i inkomstskattelagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2005. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.
Källa: Skatteverket.se
http://www.skatteverket.se/rsv_nytt/05/skattenyheter200502.html
