Vid en pressträff på torsdagen varnade både statsministern och finansminister Elisabeth Svantesson (M) för stigande inflation, lägre tillväxt och ökade energipriser. Oljepriset ligger nu över 100 dollar per fat, samtidigt som viktiga transportleder som Hormuzsundet påverkas.

– Det är den värsta energikrisen på mycket länge, säger Svantesson.

Regeringen förbereder nu åtgärder för att hantera utvecklingen. En möjlighet som lyfts är ransonering av drivmedel – men först väntar en uppmaning till hushåll och företag att minska sin energianvändning.

– Om det här blir utdraget behöver vi använda mindre energi, säger finansministern.

Samtidigt har riksdagen nyligen beslutat om en extra ändringsbudget för att mildra effekterna av stigande energipriser. Skatten på bensin sänks med 82 öre per liter och dieselskatten med motsvarande nivå under perioden maj till september 2026. Dessutom införs ett tillfälligt el- och gasprisstöd till hushåll. Åtgärderna ska dämpa kostnadstrycket – men innebär också ökade statliga utgifter och ett försämrat budgetsaldo.

Parallellt förs internationella diskussioner om att säkra sjöfarten i regionen. Störningar i leveranskedjor och råvaruflöden riskerar annars att förvärra läget ytterligare.

En ny ekonomisk prognos presenteras i maj. Redan nu står det klart att regeringens tidigare tillväxtprognoser hotas, med risk för både högre arbetslöshet och försämrade statsfinanser.

USA mindre sårbart – men inte opåverkat

USA pekas ofta ut som mer skyddat i en energikris tack vare sin stora inhemska olje- och gasproduktion. Landet är i dag världens största producent, vilket minskar risken för fysisk brist.

Samtidigt är oljemarknaden global – stigande priser slår även mot amerikanska konsumenter och företag. Effekten blir högre bränslekostnader, press uppåt på inflationen och i förlängningen en dämpad ekonomisk tillväxt. Skillnaden mot Europa handlar därför främst om grad, inte om att USA går helt opåverkat.

Källa: Dagens industri / TT