Till skillnad från privatpersoner har småföretagare ett betydligt svagare skydd. Trots att problemen är väl kända fortsätter bank-ID-relaterade bedrägerier och bluffakturor att slå sönder verksamheter.

Här finns skäl till skarp kritik mot såväl banker som polis som lagstiftare. När en näringsidkare drabbas av ett bank-ID-bedrägeri möts denne i praktiken av kalla handen. Färre än en procent uppges få hjälp av sin bank. Det är inte för att bankerna saknar kapacitet. Tvärtom. Vid kortbedrägerier agerar bankerna omedelbart. Kort spärras. Transaktioner stoppas. Pengar spåras. Återbetalning sker ofta snabbt. Varför? Därför att regelverket kräver det.

När det gäller bank-ID-bedrägerier mot företag finns inget motsvarande ansvar. Därför uteblir också åtgärderna. Detta är inte en teknisk begränsning. Det är en regelverksfråga.

Att hoppas på självkritik från banksektorn är naivt. Lösningen är tydlig: ett skarpare och mer bindande regelverk. Småföretagare måste ges ett betydligt bättre skydd. Många småföretagare upplever att en polisanmälan är meningslös. Ärenden läggs ned. Ingen återkoppling sker. Förtroendet urholkas.

Det finns konkreta brister som måste åtgärdas:

• Polisanmälningar om bluffakturor avskrivs ofta med hänvisning till att ärendet är ”civilrättsligt”. Men när hundratals anmälningar riktas mot samma aktör handlar det inte om en tvist – det handlar om systematisk kriminalitet.
• Uppemot 200 anmälningar mot samma företag kan avskrivas utan samordning inom Polismyndigheten. Det är inte resursbrist – det är strukturbrist.
• Många känner inte till att man kan begära överprövning av nedlagda ärenden. En sådan prövning kan flytta ärendet till en åklagare eller en specialist med rätt kompetens.

En tydligare specialisering och nationell samordning kring bedrägeribrott skulle ge omedelbar effekt. Men var finns styrningen? Regeringen är ytterst ansvarig myndighetsutövare för Polismyndigheten och Finansinspektionen. Det ansvaret måste tas på allvar.

Småföretagarnas Riksförbund har, likt flera andra organisationer, länge pekat på den brittiska modellen. Där delas ansvaret mellan bankerna: offrets bank står normalt för halva ersättningen och den mottagande banken för den andra halvan.

Det skapar incitament för båda parter att arbeta förebyggande. Det driver fram investeringar i säkerhet. Och det stärker förtroendet för det finansiella systemet. Varför är detta inte ens föremål för seriös politisk prövning i Sverige?

Bedrägerier mot småföretag är inte ”småbrott”. De slår mot företag som skapar jobb, skatteintäkter och lokal utveckling. De slår direkt mot människors livsverk.

Vi inom Småföretagarnas Riksförbund menar att tiden för rundabordssamtal är över. Nu krävs:

• Skärpt ansvar för banker vid bank-ID-bedrägerier.
• Nationell samordning och specialisering inom polisen.
• En ersättningsmodell som delar ansvaret mellan banker.

Lyssna på vår nya podd på Spotify där vi diskuterar detta och en rad andra ämnen som berör småföretagare.

Ghassan Ghaziri, ordförande Småföretagarnas Riksförbund

Caroline Szyber, vice ordförande Småföretagarnas Riksförbund