Ekonomi
Gör pengar dig lyckligare? Svaret har ändrats
Sedan kom mannen med appen
2021 mätte Matthew Killingsworth samma sak med ett annat verktyg. En app pingade drygt 33 000 personer på slumpmässiga tider under dagen och lät dem svara på hur de mådde just då, på en glidande skala. Det blev över 1,7 miljoner mätpunkter.
Skillnaden mot 2010 låg i frågorna. Kahneman och Deaton hade frågat om gårdagen, med ja eller nej som enda svarsalternativ. Log du i går? Var du orolig? När tillräckligt många redan svarat ja, tog skalan slut. Den som är ännu gladare har inget svar kvar att välja. Killingsworth lät folk svara i grader, vilket lämnade utrymme kvar i toppen.
Med den mätningen fanns ingen brytpunkt. Välmåendet fortsatte stiga med inkomsten genom hela spannet.
Det normala hade här blivit två läger som inte var överens, men i stället satte sig forskarna ner tillsammans, tog in Barbara Mellers som opartisk tredje part och gick igenom datan. Resultatet publicerades 2023.
Båda hade delvis rätt
För de flesta finns ingen platå. Välmåendet fortsätter stiga långt över 100 000 dollar, och i den lyckligaste gruppen ökar det till och med snabbare vid högre inkomst. Killingsworth hade rätt om dem.
För den olyckligaste femtedelen ser det annorlunda ut. Deras kurva planar ut runt 100 000 dollar i hushållsinkomst före skatt, alltså 2010 års 75 000 uppräknat för inflation. Kahneman och Deaton hade alltså fångat något verkligt, men bara i den gruppen.
Över den gränsen kan det som återstår av lidandet vara sådant som högre inkomst inte biter på, skriver forskarna, och nämner hjärtesorg och depression. Man kan tolka det som att pengar framför allt löser de problem som brist på pengar skapar.
Vad betyder det i praktiken?
Det är den procentuella ökningen som räknas, inte kronorna. Varje steg uppåt i välmående kostar ungefär dubbelt så mycket som det förra. Att flytta sig uppåt handlar därför mindre om lönebeskedet än om vad som blir över — vilket är en annan fråga än hur mycket du tjänar.
Två förbehåll. Det handlar om amerikansk hushållsinkomst före skatt, inte svensk månadslön, och samma inkomst köper olika mycket trygghet på olika håll — sjukvård och skola ligger till stor del utanför den privata plånboken här. Och det är samband, inte orsak.
Saken är dessutom inte avgjord. Sedan 2023 har andra forskare invänt att uppgörelsen vilar på tunnare statistik än den ser ut att göra, och att slutsatserna säger mer om orsak och verkan än underlaget bär.
Så det finns ingen magisk gräns där pengar slutar spela roll. Men det finns en gräns för vad de kan lösa.
Bli Premium och hjälp oss försvara företagarnas villkor
Vi är en fri röst för företagare – utan presstöd eller särintressen. Med ditt stöd kan vi fortsätta granska
myndigheter, dela kunskap och driva debatt i frågor som påverkar dig som företagare.
Tillsammans gör vi skillnad för landets värdeskapare.
