Vad räknas som små, medelstora och stora företag?
[ul]
[li]Små företag har färre än 49 anställda.[/li]
[li]Företag med mellan 50 och 249 anställda räknas som medelstora.[/li]
[li]Företag med 250 + anställda räknas som storföretag.[/li]
[/ul]
Storföretagen utgör 0,1 procent av näringslivet vilket innebär att de små och medelstora utgör resten, 99,9 procent. Dessa 99,9 procent står för ungefär 60 procent av omsättningen och 60 procent av alla anställda i näringslivet.
Tre av fyra småföretag vill växa
Dessa små och medelstora företag utgör redan nu en betydande del av det svenska näringslivet och spås bli ännu fler. Tillväxtverkets undersökning visar att tre av fyra av företagen med mellan 1-49 anställda vill växa. Antingen genom att öka sin omsättning eller genom att anställa fler. Samtidigt pekar de ut ett antal hinder på vägen. Mer specifikt handlar det i huvudsak om tre områden:
1. Möjlighet att hitta rätt personal
Av naturliga skäl är möjligheterna att hitta rätt personal inte ett problem för alla. Bland soloföretagarna finns det många som trivs med att vara just det och vill inte anställa fler. Men bland de större småföretagen, de med mellan 10 – 49 anställda, vill två av tre växa genom att anställa fler. Så långt allting gott. Men, i den gruppen upplever fler än 30 procent möjligheten att hitta rätt personal som ett stort tillväxthinder. Rekryteringsproblemen förhindrar alltså dessa företag att förverkliga sina tillväxtplaner.
2. Lagar och myndighetsregler
Frågan om vilka regler som är viktigast att förenkla blossar upp ganska ofta. Det kan handla om allt från bygglov till anställningsskydd. Allmänt sett upplevs lagar och regler som ett stort tillväxthinder hos 21,7 procent av alla små och medelstora företag. Det största regelproblemet enligt dem är reglerna kring anställning och uppsägning. Störst är problemet återigen bland de lite större småföretagen, alltså de med 10 – 49 anställda.
3. Finansiering, tillgång till lån och krediter
Mellan 10-14 procent av de tillfrågade företagsledarna upplever att tillgången på lån och krediter är ett tillväxthinder. Det finns ingen tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Däremot upplever företagsledare med utländsk bakgrund att det är svårare att få tillgång till nytt kapital. Både via banklån och externa finansiärer. Av de företag som sökt finansiering de senaste tre åren har dubbelt så många med utländsk bakgrund, jämfört med de med svensk bakgrund, fått avslag på sina låneansökningar. I undersökningen har man kunnat konstatera att avslagen verkar bero på just företagsledarens bakgrund och inte bransch eller kön.
Företagsledare med utländsk bakgrund upplever tillväxthindren som större än företagare med svensk bakgrund. Detta gäller inte endast för tillgång till kapital utan är ett generellt mönster.
Sveriges framtida tillväxt
De små och medelstora företagen är de som växer mest i Sverige. De vill växa på olika sätt, vissa genom ökad omsättning andra genom att både öka omsättningen och anställa fler. I den här undersökningen har 19 000 företagsledare svarat på frågor om tillväxtmöjligheter och bromsklossar. Det ger en bra bild över vilka hinder företagen ser, och som därmed också sätter upp hinder för Sveriges ökade tillväxt framöver.
Källa: ekonomifakta.se