Intressant tråd, jag tar upp den.[br][br]Från centrala företagarhåll har man i många år hört om att "attidtyden" och "synen" på företagare och företagande måste förändras. Sådant går inte att kommendera fram och går inte att lagstifta om. Inte ens öststatskommunisterna lyckades lagstifta fram att man skulle ha en positiv syn på kommunismen, de fick klara av det med andra medel.[br][br]Men visst skulle regeringen kunna hjälpa till en hel del. [br][br]Några kreativa förslag:[br][br]Inför begreppet "mikroföretag" med speciella regler. Under max tre år får man driva ett företag med max 10 basbelopp i omsättning. Bokföringskravet är en kassabok samt en låd med numrerade kvitton som hänvisar till kassaboken. Vinst beskattas som inkomst utan arbetsgivaravgifter, dvs kommunalskatten. Det skulle bli en alldeles utmärkt plantskola för människor att våga ta steget. Lägg på en enkel ansökningsprocedur och lite utbildning under resans gång så att man kan ta steget in i den normala företagarvärlden sedan.[br][br]Inför en central enkel rapporteringsfunktion där jag som företagare kan göra ALLT som rör kommunikation med myndigheter, försäkringsbolag etc. Låt även företag använda den som en enkel informationsutbytesportal, och låt leverantörerna av affärssystem bygga moduler som lätt för informationen från deras system till portalen.[br][br]Skapa ett socialförsäkringsskydd som är anpassat för företagare. 30% i arbetsgivaravgifter ger förmåner som nästan ingen företagare kan utnyttja. Och när det verkligen behövs, så är de alldeles otillräckliga för företagare.[br][br]Förändra LOU så att inte små företag diskrimineras så grovt. Dokumentationen som krävs för att ens få lämna ett anbud på att få sälja lite saker till en kommun eller en myndighet står inte i proportion till affärernas storlek. Därtill är upphandlingarna ofta konstruerade så att bara de allra största företagen kan vara med. Exempel är rikstäckande myndigheter som handlar upp städning centralt. Inga lokala företag kan då vara med och ge anbud för städning av just det kontoret som finns på deras ort. Därtill kräver man ofta i upphandlingen att innehållet i rengöringsmedel skall redovisas, att man skall vara ISO 9000 och 14000-certifierad, att man skall redovisa miljöplaner, jämställdhetsplaner, de senaste tre årens bokslut etc. Gissa om den offentliga sektorn får betala för mycket.[br][br]En lite mjukare attityd för det här med betalningsanmärkningar för försenade skatter och avgifter skulle vara önskvärt. Alla företagare vet att deras kunder gör allt de kan för att betala så sent som möjligt. En del hävdar att de skall ha x dagar efter mottagen faktura, och eftersom Posten tar en dag på sig, blir det en extra dag där. Sedan betalar de bara fakturor på Torsdagar den vecka som fakturan förfaller, om den inte förfaller en lördag eller söndag, då anses den förfalla på närmast kommande vardag. Där blev det några dagar till. Och så tar banken en dag på sig att föra över pengarna. Ett system där det bara syns om man har förfallna skatter, men som försvinner så snart man betalat dem (under förutsättning att man betalar dem inom en månad) vore ett sätt att kunna ge varningssignaler till kreditgivare, men inte brännmärka företaget under flera år framåt.[br][br]Sedan kan jag lägga in att det är viktigt för företagande med en stark offentlig sektor så tillvida att rättsvårdande myndigheter måste kunna sätta stopp för de grovt kriminella som idag gör som de vill. Den offentliga sektorn måste kunna anställa människor som förstår vad deras motparter, t.ex. företagare, menar i skriftväxlingar. Och det måste få finnas utrymme i den offentliga sektorn till lite mjukare sidor också. I t.ex. skolan vore det bra om eleverna inte bara fick lära sig läsa, räkna och skriva, utan också att tänka, associera, fantisera, tänka kreativt och skapa en personlighet. Det ger människor som behärskar kaoset, som ser dynamiken i stormen och som kan visa vägen mot oanade mål. Inte helt olikt en entrepenör och företagare...