Jan-E O, jag håller med om att "Kvinnligt företagande" låter mycket fånigt. Men jag tycker däremot att man ska prata mer om kvinnors företagande, därför att män och kvinnor sägs ha samma förutsättningar men så är det inte i praktiken.

Refererar till en artikel som jag skrev förra våren:
http://www.foretagande.se/Intervjuer/Monica-Renstig-Darfor-behovs-fler-kvinnor-som-foretagare.html

Väldigt många kvinnor jobbar i lågavlönade yrken inom skola, vård och omsorg, vilket inte kommit fram i den här diskussionen riktigt. Bara att kommuner informerar på sina webbplatser att de handlar upp tjänster inom skola, vård och omsorg och vad dessa företag ska göra för att kvalificera sig för upphandling innebär en förbättring. Det handlar om att många lågavlönade kvinnor ska våga ta ett steg där de kan påverka sin tillvaro – ekonomi och tid. Långt ifrån alla företagare blir rika, men att erbjuda större handlingsfrihet i form av stödprogram för landets många lågavlönade kvinnor tycker jag är ett steg i rätt riktning. Det behövs mer än bara peptalk!

BRA HEAL !

Vad jag vill kommentera - marknad, styrelser, lån, affärsidéer, tid, back-up organisation, säkerhet ... 

fyi - här är alla uppsatser som skrivits i ämnet "kvinnor + företag":
http://www.uppsatser.se/om/kvinna+f%C3%B6retag/ ... (17 st)

Att starta eget är inte enda problemet; kvinnor patenterar inte sina idéer heller;
http://www.awapatent.com/?id=5293 ... för att de antagligen inte har tid.

Jag tror tid och osäkerhet är de största stötestenar, vem ska vabba? Vem ska vicka när man är sjuk eller ledig? Vem tar barnen över loven? Osäkerheten kan göra, att även om man har hjälp, att man inte tar steget.

Vilka pengar kan man tjäna? Tjänar man tillräckligt? Ibland kan A-kassa vara bättre än eget företag ...

... tankar ...  // Zasa

[quote author=heal link=topic=5148.msg24911#msg24911 date=1237983985]
Jan-E O, jag håller med om att "Kvinnligt företagande" låter mycket fånigt. Men jag tycker däremot att man ska prata mer om kvinnors företagande, därför att män och kvinnor sägs ha samma förutsättningar men så är det inte i praktiken.
[/quote]

Säger vem? Det finns uppenbarligen en massa kvinnor som inte delar er mening om att kvinnor inte har samma förutsättningar. Kan det vara så att det inte handlar om könen utan om vilka förhållande man har i övrigt. Det finns ju trots allt också en del män som inte kan, vill eller har lust att starta eget.

Jag förstår inte heller vad lågavlönade kvinnor har med saken att göra. De flesta som starta eget får göra det vid sidan om sitt vanliga jobb eller ta ett lån som gör att de kan plocka ut lön den första tiden. Valet av yrke är ju dessutom också helt fritt att välja i Sverige.

Precis som Redkon skrev så är väl företagande det området där allt är jämställt.

Ja Zasa. Osäkerhet är säkert en stor anledning. Ska man starta eget om man är osäker?

[quote author=Zasa link=topic=5148.msg24912#msg24912 date=1237988903]

Jag tror tid och osäkerhet är de största stötestenar, vem ska vabba? Vem ska vicka när man är sjuk eller ledig? Vem tar barnen över loven? Osäkerheten kan göra, att även om man har hjälp, att man inte tar steget.

Vilka pengar kan man tjäna? Tjänar man tillräckligt? Ibland kan A-kassa vara bättre än eget företag ...

... tankar ...  // Zasa
[/quote]

Om detta är de viktigaste frågorna från någon som står beredd att kanske starta företag så är min personliga uppfattning att det är lika bra att det inte blir något av den starten.
Det låter kanske hårt men vad jag lärt mig genom åren är att problemen kommer alldeles av sig själva, det är inget jag behöver lägga tid och engagemang på i förtid.

Rent krasst så hjälper det ju inte att lägga tid på att i förväg fundera ut hur man ska ordna med sjukvikarier, lägger man den tiden på företaget istället så behöver man inte funera så mycket utan att har råd att anställa någon som vickar för en OM man skulle bli sjuk. Sedan får man ju faktiskt rent mentalt också räkna med att gränsen för när man verkligen är sjuk är betydligt högre som företagare än som anställd.

[quote author=heal link=topic=5148.msg24911#msg24911 date=1237983985]
Jan-E O, jag håller med om att "Kvinnligt företagande" låter mycket fånigt. Men jag tycker däremot att man ska prata mer om kvinnors företagande, därför att män och kvinnor sägs ha samma förutsättningar men så är det inte i praktiken.

Refererar till en artikel som jag skrev förra våren:
http://www.foretagande.se/Intervjuer/Monica-Renstig-Darfor-behovs-fler-kvinnor-som-foretagare.html

Väldigt många kvinnor jobbar i lågavlönade yrken inom skola, vård och omsorg, vilket inte kommit fram i den här diskussionen riktigt. Bara att kommuner informerar på sina webbplatser att de handlar upp tjänster inom skola, vård och omsorg och vad dessa företag ska göra för att kvalificera sig för upphandling innebär en förbättring. Det handlar om att många lågavlönade kvinnor ska våga ta ett steg där de kan påverka sin tillvaro – ekonomi och tid. Långt ifrån alla företagare blir rika, men att erbjuda större handlingsfrihet i form av stödprogram för landets många lågavlönade kvinnor tycker jag är ett steg i rätt riktning. Det behövs mer än bara peptalk!
[/quote]

Att hon forskar i ämnet gör ju inte att hon sitter inne med alla svaren och vet vad som är rätt och fel. Hon säger i den artikeln som är länkad till från ett annat inlägg att:

Av de 286 kvinnliga företagare som Renstig hittade fanns 35 procent av bolagen inom vård, skola och omsorg, 18 procent inom tillverkning och design och en lika stor andel inom handeln. Resten av bolagen fanns i finansbranschen eller bedrev konsultverksamhet.

– Man startar företag där man har kunskap och eftersom en stor andel av kvinnorna arbetar inom omsorgen är det inte konstigt att flest företag startas där.

Om 35% av bolagen startas inom vår, skola och omsorg så bör det vara 65% som startas inom andra områden. Som ekonom så har jag alltid räknat på att 65% är mer än 35% men tydligen är det inte så enligt hennes sätt att räkna.


Sedan gör hon ju ett konstigt urval i sitt underlag. Alla kvinnor som framgångsrikt driver och utvecklar företag exkluderas från beräkningen om man ärvt sitt företag. Denna framångsrika VD inom sin branch www.finja.se/Page____1001.aspx får alltså inte vara med. Vem skulle tex komma på tanken att exkluera ex Stefan Persson som manlig företagsleare bara för att Hennes startades av hans far och inte av honom själv.

Ett svar nedan baseras på redkons tidigare inlägg:

[quote author=Redkon link=topic=5148.msg24916#msg24916 date=1237994986]

Det låter kanske hårt men vad jag lärt mig genom åren är att problemen kommer alldeles av sig själva, det är inget jag behöver lägga tid och engagemang på i förtid.

Rent krasst så hjälper det ju inte att lägga tid på att i förväg fundera ut hur man ska ordna med sjukvikarier, lägger man den tiden på företaget istället så behöver man inte funera så mycket utan att har råd att anställa någon som vickar för en OM man skulle bli sjuk. Sedan får man ju faktiskt rent mentalt också räkna med att gränsen för när man verkligen är sjuk är betydligt högre som företagare än som anställd.

[/quote]

Huvudet på spiken - varför starta över huvud taget när man oroar sig för vad som kan hända sig själv, sin familj, sina barn, sin ekonomi? Bättre att låta bli!

MEN - jag tror inte "peppning" löser problemet, inte coachning heller - för hur ska man tala om för någon att sluta oroa sig?! Jag tror man behöver ett stöd-system med vikariepool, enkel vabbning, administrationssamarbete och nätverk. Men som vi funnit andra trådar är bra nätverk och samarbete svåra att få till.

Men här har det tagit ett nappatag:
saxat "Pre-Iqube, vilket innebär gratis kontorsplats, en personlig affärscoach, utbildning, strategisk rådgivning och tillgång till ett etablerat nätverk." - ordentligt stöd www.svd.se/naringsliv/jobbe...

Och till Jan-E O som skrev "Jag förstår inte heller vad lågavlönade kvinnor har med saken att göra. De flesta som starta eget får göra det vid sidan om sitt vanliga jobb eller ta ett lån som gör att de kan plocka ut lön den första tiden. Valet av yrke är ju dessutom också helt fritt att välja i Sverige."

... så hur var det med i vilken bransch man börjar? Oftast sin egen, det är där man sett bristerna och vill "hjälpa till" att fylla hålen. Om de flesta kvinnor är lågavlönade i serviceyrken, var tror de att de flesta kvinnor har som affärsidé och i vilken bransch startar de?! Och tror du någon bankman vill ge lån till ett sådant företag i en sådan bransch?

appråpå val av yrke är fritt - men nu ger du dig in på en ganska så irriterande diskussion, för hur fritt är det egentligen? Kultur och tradition spelar en stor roll. www.genus.se/digitalAssets/83...

Ang. inlägget nedan; man måste göra vissa begränsningar i sitt urval vid en studie. Hur många ärvda företag med kvinnliga ledare har du hittat i Sverige? Påverkar det stort hennes urval om ca 300 analyserade företag?

[quote author=Zasa link=topic=5148.msg24918#msg24918 date=1237997403]
... så hur var det med i vilken bransch man börjar? Oftast sin egen, det är där man sett bristerna och vill "hjälpa till" att fylla hålen. Om de flesta kvinnor är lågavlönade i serviceyrken, var tror de att de flesta kvinnor har som affärsidé och i vilken bransch startar de?! Och tror du någon bankman vill ge lån till ett sådant företag i en sådan bransch?

appråpå val av yrke är fritt - men nu ger du dig in på en ganska så irriterande diskussion, för hur fritt är det egentligen? Kultur och tradition spelar en stor roll. www.genus.se/digitalAssets/83...

Ang. inlägget nedan; man måste göra vissa begränsningar i sitt urval vid en studie. Hur många ärvda företag med kvinnliga ledare har du hittat i Sverige? Påverkar det stort hennes urval om ca 300 analyserade företag?
[/quote]

Vårdbranschen anses som en av de hetaste att start eget inom så säkert skulle det vara enklare att få lån där än inom de flesta andra branscher.

Det går att forska fram vilken dynga som helst men oavsett vad så är vi alla helt och hållet ansvariga för val. Visst påverkas vi men som person gör man har sitt val. Om man är 18år och myndig vill säga - sen finns det så klart de som aldrig blir myndiga utan väljer att skylla allt på sin omgivning.

Man -kvinna, det låter som en lönerörelse för den lägsta lönen som måste höjas men då uppstår ett nytt problem, någon annan har den lägsta lönen. Där har man många att bolla emellan här är det bara 2. Det finns en vinnare i alla dessa fall och det är staten som i det här fallet lurar ut, i det här fallet kvnnor och använder män som motargument. Staten får skatteintäkter, man slipper för ögonblicket ta ansvar för dessa personer som inte alls kulle ha startat utan som några år senare är ruinerade och i konkurs. Detta gäller även män, men just nu är måltavlan kvinnor. Min hustru har framgångsrikt drivit ett företag i över 10 år utan en krona i subventioner däremot fått betala skatt och socialavgifter på sina utgifter, ja ni läste rätt. (Regerinsrättsärende)  Grrrrr Grrrrr rtfm. Jag undrar hur många som skulle kunna parera en sådan tillfällig smäll, men det är ju mitt jobb, så jag får lägga pannan i djupa veck och ha tålamod. På det sättet har jag faktiskt skapat en del lagar till företagarnas fromma,även mäns 😃 😃.

[quote author=claeslund link=topic=5148.msg24888#msg24888 date=1237911633]

Det handlar om att ALLA ska kämpa för ALLAS lika värde och förutsättningar. Att alla ska kämpa för att kvinnor ska ha samma förutsättningar som män tycker jag är en självklarhet!

Och ditt argument om att män som tycker jämlikhet är viktigt skulle tycka kvinnor är menlösa, oerfarna och okunniga och inte kan driva sina egna frågor är ju som att säga att svarta får väl klara av rasfrågan själva eller judarna fick väl ta hand om nazisterna själva eller miljön får väl ta hand om sig själv... ...varför ska någon utanför blanda sig i!?
[/quote]

För att det ska bli en kamp så måste det finnas en motståndare och anser jag inte finns. Att inte alla kan/vill starta företag eller sluta som chefer på toppjobb handlar inte om vilket kön man har utan om andra förutsättningar. Om man inte vill studera så minskar möjlighetrna till "fina" jobb, men det spelar ingen roll om jag är kvinna eller man med streck i betyg får jag inget jobb.

I en familj finns tre syskon. När de är runt 50 år så finns en av dem som VD i ett byggbolag (75 anställa), en som marknadschef i ett annat livsmedelsbolag (10 anställda) och en jobbar på volvo som montör. Alla har samma förutsättningar att läsa och studera och bli vad de ville, men pga olika personligheter och olika intressen och hur slumpen faller in i livet så hamnade de på olika positioner. Notera nu hur just könet på dem är helt irrelevant för deras yrkesval, ingen har varit tvungen att avstå från vad de ville bli pga sitt kön utan alla slutade på sina mål.

Dessa tre syskon har sedan totalt 8 barn. Visserligen har de inte kommit så långt i sina karriärer ännu men en bra bit på väg iallafall, åtmonstone så man kan se vartåt det lutar. Av dessa 8 finns 2 stycken som systemvetare på olika företag, 1 är webdesigner, 1 är musiker, 1 har precis påbörjat en "forskarkarriär", 1 jobbar som butiksiträde, 1 är visserligen utbildad som gymnasielärare i matematik men jobbar heltid som "fackpamp", och slutligen den sista som inte har gått ut skolan med några betyg och hankar sig fram med timanställningar och socialhjälp. 

Inte heller för dessa "barn" har könet spelat någon roll i var de hamnat i livet. Visst, det är stor skillnad på var de finns men återigen, det handlar om olika förutsättninar i arv och miljö och att är finns olikheter kan man aldrig göra något åt. Det är en del av att vara människa att vi är olika till personligheter och har olika mål och intressen i livet.

[quote author=Redkon link=topic=5148.msg24985#msg24985 date=1238159821]
[quote author=claeslund link=topic=5148.msg24888#msg24888 date=1237911633]

Det handlar om att ALLA ska kämpa för ALLAS lika värde och förutsättningar. Att alla ska kämpa för att kvinnor ska ha samma förutsättningar som män tycker jag är en självklarhet!

Och ditt argument om att män som tycker jämlikhet är viktigt skulle tycka kvinnor är menlösa, oerfarna och okunniga och inte kan driva sina egna frågor är ju som att säga att svarta får väl klara av rasfrågan själva eller judarna fick väl ta hand om nazisterna själva eller miljön får väl ta hand om sig själv... ...varför ska någon utanför blanda sig i!?
[/quote]

För att det ska bli en kamp så måste det finnas en motståndare och anser jag inte finns. Att inte alla kan/vill starta företag eller sluta som chefer på toppjobb handlar inte om vilket kön man har utan om andra förutsättningar. Om man inte vill studera så minskar möjlighetrna till "fina" jobb, men det spelar ingen roll om jag är kvinna eller man med streck i betyg får jag inget jobb.

I en familj finns tre syskon. När de är runt 50 år så finns en av dem som VD i ett byggbolag (75 anställa), en som marknadschef i ett annat livsmedelsbolag (10 anställda) och en jobbar på volvo som montör. Alla har samma förutsättningar att läsa och studera och bli vad de ville, men pga olika personligheter och olika intressen och hur slumpen faller in i livet så hamnade de på olika positioner. Notera nu hur just könet på dem är helt irrelevant för deras yrkesval, ingen har varit tvungen att avstå från vad de ville bli pga sitt kön utan alla slutade på sina mål.

Dessa tre syskon har sedan totalt 8 barn. Visserligen har de inte kommit så långt i sina karriärer ännu men en bra bit på väg iallafall, åtmonstone så man kan se vartåt det lutar. Av dessa 8 finns 2 stycken som systemvetare på olika företag, 1 är webdesigner, 1 är musiker, 1 har precis påbörjat en "forskarkarriär", 1 jobbar som butiksiträde, 1 är visserligen utbildad som gymnasielärare i matematik men jobbar heltid som "fackpamp", och slutligen den sista som inte har gått ut skolan med några betyg och hankar sig fram med timanställningar och socialhjälp. 

Inte heller för dessa "barn" har könet spelat någon roll i var de hamnat i livet. Visst, det är stor skillnad på var de finns men återigen, det handlar om olika förutsättninar i arv och miljö och att är finns olikheter kan man aldrig göra något åt. Det är en del av att vara människa att vi är olika till personligheter och har olika mål och intressen i livet.
[/quote]

Fast du missar de "abstrakta" sakerna. Om du frågar en invandrare eller en svart person hur den upplever den svenska smygrasismen så kommer ingen direkt att kunna sätta fingret på det. De bara "upplever" rasismen.

Likväl så kommer kvinnor i samma situation. De vallas ju in sedan barnsben hur de ska vara. Detta gäller även för killar. Vi förväntas vara på ett speciellt sätt. Vi ska vara mer högljudda i klassrummet. Vi ska bråka mer. Vi ska....

Och det är tack vare dessa "abstrakta" saker som gör att männen haft övertag mot kvinnor. Vi har båda haft samma förutsättningar de senaste 40 åren... ...men ändå så inte.

Hej!

Laddat ämne detta tydligen.

Cleas att män skulle haft ett övertag mot kvinnor är precis lika abstrakt som dina andra exempel.
Jag tror inte så många grabbr håller med dig som varit gifta eller haft en flickvän  :giggle Jag gör det i alla fall inte.

Jag upplever mig inte ha ett övertag mot någon på grund av vilket kön dom har, inte heller upplever jag att dom har något övertag över mig.
Däremot så kan min eller deras kunskap eller andra egenskaper man har ge ett övertag om vi nu ska prata företag. Alla människor är ju som bekant olika.

I denna situation är varken jag eller någon annan ett offer. Vem som helst kan låna en bok på biblioteket, studera gratis eller använda internet. Kanske till och med starta ett företag i en bransch som genererar pengar, planera sitt företag väl, förbereda sig, slita hårt och använda sina talanger. Detta kan alla göra oavsett vem man är och i vilket kön man är född.
Sverige är fantastiskt! Morsan och farsan kan man slänga in på ett ålderdomshem och ungarna på dagis så har man dom ur världen  :-X.
Skulle allt skita sig så finns A-kassa eller socialbidrag. Dom kommer inte ens ta ens ta ens flatscreen och DVD om allt skiter sig. Äta sig mätt kommer man alltid kunna göra också. Det värsta som kan hända är att ens ego får ta stryk och man lär sig att man kanske inte var så otroligt duktig som man själv trodde  :vissla     

Allt förutsätter ju att man tar ansvar för sitt eget liv och helt enkelt slutar med inställningen att någon annan ska göra det åt en. Den grymt sorgliga attityden som folk har, att tycka sig vara ett offer för att man är invandrare, man, kvinna, ordblind, rik, fattig, ful, snygg, korkad eller smart leder ingenstans och funkar inte om man vill lyckas med det man tar sig för.

"You can’t make money and excuses at the same time.” var det någon som sa en gång. Tycker den är klockren!
 
Jag kan personligen se massor av exempel när det är en fördel på den fria marknaden att vara en kvinna. Då kan jag antingen sitta och gråta över det och tycka livet är orättvist eller kan jag vända på det och se vilka fördelar det är att vara man och använda mig av det. Nu tänker jag aldrig i de banorna utan ser till mig som person. Hur jag som person kan bli bättre än andra personer. Vilket kön dom tillhör är fullständigt ointressant för mig. 

Jag är helt övertygad om att kvinnor inte är dummare än mig och kan leta upp sina egna fördelar precis som jag fått göra. Dom klarar nog till och med av det utan att vi män ska leka politiskt korrekta och klappa dom på huvudet ;-).

Klarar man inte detta tycker jag man ska låta bli att starta eget företag över huvudtaget. Jag tror ingen lyckas som företagare om man ser hinder i stället för möjligheter. Det är en inställningsfråga som inte ändrar sig om man står upp när man kissar eller inte.

Bidrag gör människor passiva och dödar deras kreativitet. Som om det inte var nog med det så rubbar dom den naturliga konkurrensen. Alla människor är olika och har olika förutsättningar och egenskaper. Det kommer aldrig att fungera att dela ut bidrag för att jämna ut detta problem (eller möjlighet som jag ser det)  Kanske borde jag få ett bokförings bidrag för att jag som individ är dålig på att sköta mina papper. Eller är det upp till mig att lösa detta problem ändå?

Trevlig helg!

MVH

R     

[quote author=claeslund link=topic=5148.msg24986#msg24986 date=1238160939]

Fast du missar de "abstrakta" sakerna. Om du frågar en invandrare eller en svart person hur den upplever den svenska smygrasismen så kommer ingen direkt att kunna sätta fingret på det. De bara "upplever" rasismen.

Likväl så kommer kvinnor i samma situation. De vallas ju in sedan barnsben hur de ska vara. Detta gäller även för killar. Vi förväntas vara på ett speciellt sätt. Vi ska vara mer högljudda i klassrummet. Vi ska bråka mer. Vi ska....

Och det är tack vare dessa "abstrakta" saker som gör att männen haft övertag mot kvinnor. Vi har båda haft samma förutsättningar de senaste 40 åren... ...men ändå så inte.
[/quote]

Abstrationer är sådant man tar till när de verkliga argumenten tryter. Eftersom det de facto inte finns något reellt hinder för en kvinna att starta företag på samma vilkor som en man så kan man alltid ta till det abstrakta, kvinnor känner sig diskriminerade.

Jag har massor av bekanta som är invandrare, ingen av dem känner av någon rasism. En del av dem är också svarta men den enda rasism han upplevt är den omvända. Han fick i sitt företag vissa fördelar han aldrig bett om, inte förväntat sig, men som var extremt svåra att "ta tillbaka". Han ville inte ha det, han ville behandlas som alla andra och inte få några fördelar för att en myndighetsperson tittar på honom och tänker "stackars lilla neger, han begriper inte hur han ska klara sig så honom ska jag hjälpa"

Om du vallar in dina barn eller har blivit invallad i ett visst beteende av dina föräldrar så innebär det ju inte med automatik att alla andra är lika inskränkta. I min bekantskapkrets så görs ingen skillnad på flickor och pojkar och inget barn förväntar sig någon särbehandling pga kön, däremot kanske pga av intresse eller förmåga. Om du ser på familjen jag beskrev tidigare kan du inte säga vilka som är kvinnor och vilka som är män. OK för att de flesta här är anställde och inte egenföretagare men med sina yrkesval så skulle de flesta kunna starta företag och i vissa fall har man gjort det också och jobbar alltså på konsultbasis. Kvinna eller man är oväsentligt, det är deras kunskaper och personlighet som avgjort att de lyckats eller misslyckats.

[font=Verdana]Redkon skriver:[/font]
För att det ska bli en kamp så måste det finnas en motståndare och anser jag inte finns.

Inte heller för dessa "barn" har könet spelat någon roll i var de hamnat i livet. Visst, det är stor skillnad på var de finns men återigen, det handlar om olika förutsättninar i arv och miljö och att är finns olikheter kan man aldrig göra något åt. Det är en del av att vara människa att vi är olika till personligheter och har olika mål och intressen i livet.


Det är just detta som kampen gäller, att skapa så bra förutsättningar som möjligt för alla.
Inte konstatera att vi är olika och har olika förutsättningar och sedan skita i kampen.
Sitter man som välutbildad ekonom, så ser man kanske inga motståndare.
Är man där emot arbetslös, så finns det gått om hinder...

[quote author=Redkon link=topic=5148.msg24993#msg24993 date=1238176690]
[quote author=claeslund link=topic=5148.msg24986#msg24986 date=1238160939]

Fast du missar de "abstrakta" sakerna. Om du frågar en invandrare eller en svart person hur den upplever den svenska smygrasismen så kommer ingen direkt att kunna sätta fingret på det. De bara "upplever" rasismen.

Likväl så kommer kvinnor i samma situation. De vallas ju in sedan barnsben hur de ska vara. Detta gäller även för killar. Vi förväntas vara på ett speciellt sätt. Vi ska vara mer högljudda i klassrummet. Vi ska bråka mer. Vi ska....

Och det är tack vare dessa "abstrakta" saker som gör att männen haft övertag mot kvinnor. Vi har båda haft samma förutsättningar de senaste 40 åren... ...men ändå så inte.
[/quote]

Abstrationer är sådant man tar till när de verkliga argumenten tryter. Eftersom det de facto inte finns något reellt hinder för en kvinna att starta företag på samma vilkor som en man så kan man alltid ta till det abstrakta, kvinnor känner sig diskriminerade.

Jag har massor av bekanta som är invandrare, ingen av dem känner av någon rasism. En del av dem är också svarta men den enda rasism han upplevt är den omvända. Han fick i sitt företag vissa fördelar han aldrig bett om, inte förväntat sig, men som var extremt svåra att "ta tillbaka". Han ville inte ha det, han ville behandlas som alla andra och inte få några fördelar för att en myndighetsperson tittar på honom och tänker "stackars lilla neger, han begriper inte hur han ska klara sig så honom ska jag hjälpa"

Om du vallar in dina barn eller har blivit invallad i ett visst beteende av dina föräldrar så innebär det ju inte med automatik att alla andra är lika inskränkta. I min bekantskapkrets så görs ingen skillnad på flickor och pojkar och inget barn förväntar sig någon särbehandling pga kön, däremot kanske pga av intresse eller förmåga. Om du ser på familjen jag beskrev tidigare kan du inte säga vilka som är kvinnor och vilka som är män. OK för att de flesta här är anställde och inte egenföretagare men med sina yrkesval så skulle de flesta kunna starta företag och i vissa fall har man gjort det också och jobbar alltså på konsultbasis. Kvinna eller man är oväsentligt, det är deras kunskaper och personlighet som avgjort att de lyckats eller misslyckats.


[/quote]

Jag kan dra lite konkreta exempel också 🙂

Drev för några år sedan en online-baserad bokshop ihop med en vän (kvinna). Och när någon inte betalade brukade vi alltid ringa upp personen ifråga och titta om något var fel eller om de ville dela upp betalningen (innan det gick till inkasso). Alltid när hon ringde så var det i stort sett ingen respekt från kundens sida. Speciellt om det var män som svarade. Då var det "lilla gumman" attityden. Och då kanske ni säger att det var henne som person som var lite mesig men jag kan lugnt påstå att jag är en större mes än hon, och jag fick alltid respekt när jag ringde och påminde om betalningar.
Detta gällde även vissa leverantörer. Jag togs på större allvar.

Sedan så har jag jobbat inom bygg i flera år och där skulle jag inte vilja vara kvinnlig företagare. Fördomarna är enorma och kommer en kvinnlig säljare inom branschen tas hon inte på samma allvar eftersom kvinnor kan väl inget om bygg!?

Ta t.ex. skolan. Sveriges största arbetsplats. I förskola och grundskola är kvinnor i klar majoritet - ett ganska lågavlönat yrke. I gymnasiet börjar det bli mer jämt fördelat mellan könen - lite bättre betalt. I högskolan är männen i klar majoritet och detta är klar bättre betalt än i de två lägre distanserna.

Ta sjukvården och äldreomsorgen som exempel. Även här ser man ju samma mönster.

Att tro att vi har samma förutsättningar är ju bara dumt. Samhället leder in män och kvinnor i olika spår. Det kvittar om lagen ger män och kvinnor samma rätt att gå i skola, starta företag, rösta mm. Det är ju i slutändan vad samhället sätter för normer som gör att kvinnor anser att de måste ta ett jobb på ett äldreboende istället för på det lokala byggföretaget...

Rensa i floran av stöd och ta bort skatt under 150´ länderna runt omkring har raka puckar. Svenskarna är inlindade i bomull sedan minst 40 år tillbaka. Naturligtvis ska det finnas styp av stöd för de som verkligen behöver det men med omfördelning kommer företagandet att blomstra och det omvända. Ja då gör man det man blivit ombedd att göra sedan att ingen efterfrågar det är som att kasta pengar i sjön och den enda tröst med det är väl enligt folktro att man får önska sig något men rikare blir man knappast. Ja, det skulle möjligen vara jag som råkade springa på en springbrunnshål i utkanten av Paris i början av 60-talet och plockade france så fickorna blev fulla. Det räckte till att köpa bouleklot och snorkelutrustning av kvalitet och jag har fortfarande kvar dessa närmare 50 år senare.

Har försökt svara flera gånger, men summa sumarum; könet spelar roll hur som helst, och jag håller 100% med Lars Arendander; fixa systemet för småföretagare!

[quote author=Zasa link=topic=5148.msg25022#msg25022 date=1238327652]
Har försökt svara flera gånger, men summa sumarum; könet spelar roll hur som helst, och jag håller 100% med Lars Arendander; fixa systemet för småföretagare!
[/quote]

Du har helt rätt!  :nicka Är det så du tänker och tror så är de det du får. Du skapar din egen verklighet precis som vi alla gör.

En kvinna i tråden håller inte med dig och hon kommer också självklart att få rätt!

I samma stund som en person säger att det inte går - jag kan inte pga av att jag är man, kvinna, invandrare, lång, kort, eller vad det nu kan vara för ursäkt, så är det en annan person med samma eller ännu sämre förutsättningar som kör igång och lyckas.

Vad beror det på?
Jo den ena gör sig till offer och letar fel medans den andre letar möjligheter. Där är skillnaden på de som lyckas eller inte.

Läste precis artikeln på indexsidan om superföretag och varför vissa klarar sig bättre än andra företag i en lågkonjuktur. Den passar utmärkt som exempel på individer med!
För som tur är så har det ALDRIG med förutsättningarna att göra!  :bravo

Under årtionden när jag var riktigt aktiv (höll på att arbeta ihjäl mig) och inte visste bättre såg jag hur företag fungerade smått och stort. Jag inredde deras kontor och gav dem råd som gjorde att jag inredde än mer tills kroppen sa ifrån. Ett tag hade jag över 2´kunder försökte skära ner till 200, skar ner till 20 men det blev  ändå för mycket. Till mina stora då kan räknas H&M SAS ABAB Schenker + en massa statliga och kommunala inrättningar. Har man de rätta sakerna så har man jobb i den omfattning man mår bäst av oberonende av kön. Många av de kvinnliga småföretagare jag mött har ofta varit anställd på det som man senare gjorde som sitt eget med uppdrag från den tidigare arbetsgivaren vilket är ett vin-vin recept, det ser jag inte minst vid all rådgivning jag givit under alla år.

Hej!

Kan inte låta bli att svara på detta även om jag borde. Helt klart så ser du och jag väldigt olika på människans egen förmåga att ta tag i sitt liv.

Jag kan dra lite konkreta exempel också Smiley

Drev för några år sedan en online-baserad bokshop ihop med en vän (kvinna). Och när någon inte betalade brukade vi alltid ringa upp personen ifråga och titta om något var fel eller om de ville dela upp betalningen (innan det gick till inkasso). Alltid när hon ringde så var det i stort sett ingen respekt från kundens sida. Speciellt om det var män som svarade. Då var det "lilla gumman" attityden. Och då kanske ni säger att det var henne som person som var lite mesig men jag kan lugnt påstå att jag är en större mes än hon, och jag fick alltid respekt när jag ringde och påminde om betalningar.
Detta gällde även vissa leverantörer. Jag togs på större allvar.

Till att börja med så finner man ju alltid det man letar efter. Tror du det kan ha funnits tillfällen när hon drog nytta av att vara kvinna? Självklart finns det sådana men letar man inte så... Hur kan du påstå att du togs på större allvar och att dom inte respekterade henne? Gällde det i alla situationer eller väl valda exempel eller var det din och hennes egen upplevelse som fick dig att skriva det?

Respekt får man inte det förtjänar man. Försök att komma ner från Stockholm och sälja skogsmaskiner i Småland. Då kommer du möta samma sak. Kanske ett bidrag för dom som kommer från Stockholm kan hjälpa till? Fördomar är just vad det heter. Man dömmer någon på förhand, och som företagare får jag väl se till att ändra denna fördom till till en en erfarenhet där fördomen försvinner. Klarar man inte det så borde man inte jobba som egen företagare. Vi styrs av marknaden och marknaden är full av fördomar och annat skräp men likväl så har vi valt att jobba där helt frivilligt.

Finns det fördomar mot säljare tror du? Det kan jag lova att det gör men eftersom jag valt mitt yrke så är det ju upp till mig att leva med dom eller sluta "Like it or leave it"  Varje gång jag lyckas byta kundens fördomar mot en positiv erfarenhet så har jag vunnit.  Mitt val = mitt ansvar.

Sedan så har jag jobbat inom bygg i flera år och där skulle jag inte vilja vara kvinnlig företagare. Fördomarna är enorma och kommer en kvinnlig säljare inom branschen tas hon inte på samma allvar eftersom kvinnor kan väl inget om bygg!?

Nähe, då kanske man ska undvika att det då om man inte klarar av situationen  :vissla Jag ska inte börja göra hemsidor heller eftersom jag får huvudvärk när jag får ett mail. Alla är vi olika. Inte skulle ett bidrag göra mig till någon PHP fantom 
För övrigt har jag jobbat på ett av Sveriges största säljbolag under några år. På det kontoret jag jobbade hade man en medveten strategi att skicka ut just kvinnliga säljare till företag i branscher som var mansdominerande. (Bygg, industri etc) Samma strategi använde man på andra hållet. Männen fick åka till hårfrisörskor och andra kvinnodominerade branscher. Att vissa män och kvinnor skyller på sina förutsättningar ändrar inte det faktum att denna strategi fungerade alldeles utmärkt.     

Ta t.ex. skolan. Sveriges största arbetsplats. I förskola och grundskola är kvinnor i klar majoritet - ett ganska lågavlönat yrke. I gymnasiet börjar det bli mer jämt fördelat mellan könen - lite bättre betalt. I högskolan är männen i klar majoritet och detta är klar bättre betalt än i de två lägre distanserna.

Ta sjukvården och äldreomsorgen som exempel. Även här ser man ju samma mönster.

Att tro att vi har samma förutsättningar är ju bara dumt. Samhället leder in män och kvinnor i olika spår. Det kvittar om lagen ger män och kvinnor samma rätt att gå i skola, starta företag, rösta mm. Det är ju i slutändan vad samhället sätter för normer som gör att kvinnor anser att de måste ta ett jobb på ett äldreboende istället för på det lokala byggföretaget...

Nu har du gett upp allt som har med eget ansvar att göra. Vad samhället eller någon annan tycker och vill spelar väl inte mig någon roll. Det är bara en fånig ursäkt. Alla har ett fritt val att göra precis vad dom vill samma dag man fyller 18 år. Klarar man inte det så får man skaffa sig en förmyndare. Anser någon att dom måste göra något för att andra tycker det så finns det inte mycket hopp för den personen och ett eget företag är inte ens att tänka på.     

För vissa är det jobbigt att vara född i ett land där man får ta egna beslut och stå för dom, för andra är det inte det. Vilken kategori en entreprenör borde tillhöra tycker jag är ganska uppenbart. 

MVH

R

[quote author=claeslund link=topic=5148.msg25016#msg25016 date=1238316790]

Jag kan dra lite konkreta exempel också 🙂

Drev för några år sedan en online-baserad bokshop ihop med en vän (kvinna). Och när någon inte betalade brukade vi alltid ringa upp personen ifråga och titta om något var fel eller om de ville dela upp betalningen (innan det gick till inkasso). Alltid när hon ringde så var det i stort sett ingen respekt från kundens sida. Speciellt om det var män som svarade. Då var det "lilla gumman" attityden. Och då kanske ni säger att det var henne som person som var lite mesig men jag kan lugnt påstå att jag är en större mes än hon, och jag fick alltid respekt när jag ringde och påminde om betalningar.
Detta gällde även vissa leverantörer. Jag togs på större allvar.[/quote]

Respekt förtjänar man och tycker man inte att man får så mycket respekt som man borde så säger man till. Jag har en gång stött på en säljare som ringde och bad mig koppla honom till den som verkligen bestämde i företaget. Ett par väl valda ord från mig och jag kan lova att den säljarens karriär blev kort på det företaget och jag är övertygad om att han sedan den dagen inte har några förutfattade meningar. Men inte gjorde det på något sätt mina möjligheter att driva mitt företag vidare svårare, problemet hamnade ju snarare på hans bord.


[quote author=claeslund link=topic=5148.msg25016#msg25016 date=1238316790]

Sedan så har jag jobbat inom bygg i flera år och där skulle jag inte vilja vara kvinnlig företagare. Fördomarna är enorma och kommer en kvinnlig säljare inom branschen tas hon inte på samma allvar eftersom kvinnor kan väl inget om bygg!?.
[/quote]

Har du provat? För det är inte svårare än annat bara du visar att du vet vad du gör. Några kvinnliga säljare har jag dock inte stött på men de kanske har roligare saker att sälja istället.

[quote author=claeslund link=topic=5148.msg25016#msg25016 date=1238316790]
Ta t.ex. skolan. Sveriges största arbetsplats. I förskola och grundskola är kvinnor i klar majoritet - ett ganska lågavlönat yrke. I gymnasiet börjar det bli mer jämt fördelat mellan könen - lite bättre betalt. I högskolan är männen i klar majoritet och detta är klar bättre betalt än i de två lägre distanserna

Ta sjukvården och äldreomsorgen som exempel. Även här ser man ju samma mönster.

Att tro att vi har samma förutsättningar är ju bara dumt. Samhället leder in män och kvinnor i olika spår. Det kvittar om lagen ger män och kvinnor samma rätt att gå i skola, starta företag, rösta mm. Det är ju i slutändan vad samhället sätter för normer som gör att kvinnor anser att de måste ta ett jobb på ett äldreboende istället för på det lokala byggföretaget...
[/quote]

Jag har svårt att se något fel i normen som säger att en elektriker ska ha yrkesbevis för att få börja dra el i ett bygge, på det viset känns det betydligt säkrare att bo och tända lampor i huset. Att sedan samhället mer eller mindre tagit bort krav på utbildning för att jobba i åldringsvårdet är knappast byggarnas fel. Den dagen tjejer också är beredda att satsa på utbildningen och gå sina lärlingsår och jobba heltid på ett bygge så är det bara att börja söka jobb, men utan utbildning inget jobb.


Egentligen är det ju meningslöst att fortsätta debatten, du har din åsikt och jag har min och vi kommer aldrig att bli överens i sakfrågan. Däremot skulle du ju faktiskt kunna ge mig rätt i att jag nog har större erfarenheter än du av hur det i verkligheten är att driva företag som kvinna.