Bra bok i stil med "Bokslut för dummies"?

1165
Räkenskapsåret tar slut i morgon, och för att göra en lång historia kort så funderar jag på att ge mig på att göra bokslutet själv.  :nicka
Har aldrig gjort det förut, men det finns ju dem som klarar av det, och jag vill tillhöra dem. :o

Hittade en bok i bokshoppen här som heter Bokslut och årsredovisning i mindre aktiebolag K2 av Anette Boberg (http://www.foretagande.se/Driver-aktiebolag/Bokslut-och-arsredovisning-i-mindre-aktiebolag-K2.html).

Är det en bra bok, eller skall jag satsa på något annat? Har baskunskaper i bokföring ehuru de är inlärda på egen hand.
49
Jag skulle inte rekommendera dig att använda K2's regelsystem om du ska göra bokslut. Köp hellre http://www.foretagande.se/Redovisning/Bokslut-och-Arsredovisning/garden_flypage2.html från samma förlag.[br][br]Jag skulle i och för sig inte rekommendera någon att använda K2's regelsystem då den bryter mot Årsredovisningslagen.[br][br]Lycka till![br][br]Mvh[br]Martin
1165
Kan du förklara mera varför K2 bryter mot lagen? Jag trodde in min enfald att K2 är det som komma skall för små aktiebolag, och då var det lika bra att ge sig på det i första bokslutet, när jag har chansen...[br][br]Någon som kan redogöra för de stora skillnaderna mellan K2 och "det traditionella"?
49
Ett snabbt ex. är ju att nyttjandeperiod i K2 får bestämmas till 5 år. Tar du hänsyn till K2 får du ej heller återgå till andra principer, i och med att man väljer att använda K2 är det de bestämmelserna som gäller, du kan tex inte blanda K2 och andra uttalanden och rekommendationer från tex RR eller BFN.
822
48
Jag fick en kommentar från Blinfo:[br][br][i]K2-reglerna bryter inte mot årsredovisningslagen däremot begränsar de företagets möjligheter enligt årsredovisningslagen i vissa avseenden, t ex får ett företag som använder K2-reglerna inte tillämpa uppskrivningsreglerna fullt ut eller aktivera internt upparbetade immateriella tillgångar.[br]De förenklingar i som finns i K2-reglerna (upprättade av Bokföringsnämnden) ryms inom årsredovisningslagens ramar.[br]Förenklingarna gör att redovisningen inte ger en lika rättvisande bild som tidigare normgivning med underlättar arbetet med årsredovisningen och passar många mindre aktiebolag utmärkt.[/i][br][br]Med vänlig hälsning[br]Anette Broberg[br]Blinfo
49
Svart på vitt:[br][br]ÅRL 4 Kap 4§[br][br]Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod skall skrivas av systematiskt över denna period.[br][br]BFNAR 2008:1 10.23[br][br]Nyttjandeperioden för maskiner, inventarier och immateriella anläggningstillgångar får bestämmas till fem år.[br][br]
2066
2
Vidare,[br][br][quote author=ÅRL 4 Kap 4§][br][...]Annan redovisning får dock tillämpas, om det finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.[/quote]
Med vänliga hälsningar,
Jonathan
49
Taget ur sin kontext:[br][br]- Avskrivningar skall redovisas i resultaträkningen. Annan redovisning får dock tillämpas, om det finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.[br][br]Alltså annan redovisning än över resultaträkningen.[br][br]Martin[br]
2066
2
Ok, tack för klargörandet. Vore intressant att höra vad någon från lämplig myndighet anser.
Med vänliga hälsningar,
Jonathan
49
[quote author=Jonathan link=topic=5746.msg28070#msg28070 date=1252930591][br]Ok, tack för klargörandet. Vore intressant att höra vad någon från lämplig myndighet anser.[br][/quote][br][br]Helt klart, tycker det är lite spännande faktiskt.[br]Jag tror dock att enda anledningen till att BFN skulle ändra denna princip måste vara att det kommer ett  rättsfall där en styrelse blir dömd i domstol för att inte ha följt ÅRL vid upprättandet av sin årsredovisning. Sannorlikheten blir således mycket liten.
720
[quote author=Martin82 link=topic=5746.msg28056#msg28056 date=1252922239][br]Ett snabbt ex. är ju att nyttjandeperiod i K2 får bestämmas till 5 år. Tar du hänsyn till K2 får du ej heller återgå till andra principer, i och med att man väljer att använda K2 är det de bestämmelserna som gäller, du kan tex inte blanda K2 och andra uttalanden och rekommendationer från tex RR eller BFN.[br][/quote][br][br]På vilket sätt menar du att det bryter mot årsredovisningslagen att man får bestämma nyttjandeperioden till 5 år. Om nyttjandeperioden är kortare blir det än förbrukningsinventarie och inget hindrar ju att man väljer en längre nyttjandeperiod om man vill. [br]Årsredovisningslagen i sig bygger på bla försiktigetsprincipen vilket egentligen sätter ett tak på hur högt man får värdera en tillgång, här reglerar man en botten på hur lågt man får gå vilket gör att allt däremellan är OK att använda.
49
[quote author=Redkon link=topic=5746.msg28121#msg28121 date=1253118067][br]Årsredovisningslagen i sig bygger på bla försiktigetsprincipen vilket egentligen sätter ett tak på hur högt man får värdera en tillgång, här reglerar man en botten på hur lågt man får gå vilket gör att allt däremellan är OK att använda.[br][/quote][br][br]Nyttjandeperiod och ekonomisk livslängd är ju två skilda saker, så länge det är en resurs skall den skrivas av efter nyttjandeperioden.[br]Efter vad man anser är nyttjandeperiodens slut är ju tillgången värderad lågt trots att den kan ha ett bra mycket högre värde.[br][br]Kan du då redovisa för hur försiktighetsprincipen ursäktar nyttjandeperiod enligt ÅRL?
720
[quote author=Martin82 link=topic=5746.msg28123#msg28123 date=1253122105][br][quote author=Redkon link=topic=5746.msg28121#msg28121 date=1253118067][br]Årsredovisningslagen i sig bygger på bla försiktigetsprincipen vilket egentligen sätter ett tak på hur högt man får värdera en tillgång, här reglerar man en botten på hur lågt man får gå vilket gör att allt däremellan är OK att använda.[br][/quote][br][br]Nyttjandeperiod och ekonomisk livslängd är ju två skilda saker, så länge det är en resurs skall den skrivas av efter nyttjandeperioden.[br]Efter vad man anser är nyttjandeperiodens slut är ju tillgången värderad lågt trots att den kan ha ett bra mycket högre värde.[br][br]Kan du då redovisa för hur försiktighetsprincipen ursäktar nyttjandeperiod enligt ÅRL?[br][/quote][br][br]Vi tar ett av våra egna företag som exempel. Vi köper in två maskiner till ett pris om 50.000 och 200.000 kronor. Att reparera dem om de går sönder kommer att kosta 30.000 i bägge fallen, skillnaden är att på den dyra har vi 4 års garanti och på den billiga 1 år. Om vi räknar med att de måste lagas en gång om året och att vi inte tänker betala för några reparationer så innebär det att den billiga har en ekonomisk livslängd på 2 år (ett års användande + garantireparation + ett års anvädning till) innan den inte längre har något ekonomiskt värde för bolaget. Den ekonomiska livslängen för den maskinen är alltså två år och den kostnasförs direkt.[br]Den stora maskinen kan vi laga 4 ggr + använda ett år till så där är den ekonomiska livslängden 5 år och avskrivningar ska göras. [br][br]Vad är då definitionsmässigt nyttandeperiod? [br] [br]Nyttjandeperioden för en tillgång definieras som den tid under vilken tillgången förväntas bli utnyttjad för sitt ändamål i företaget.[br][br]Vad är då definitionsmässigt ekonomis livslängs?[br]Den tid under vilken en tillgång förväntas vara till ekonomisk nytta i ett företag.[br][br]En maskin som inte längre kan producera är inte till någon nytta för företaget så dess beränade ekonomiska livslängd är lika lång som den beräknade nyttjandeperioden. I ett strikt företagsekonomiskt resonemang kommer därför alltid den ekonomiska livslängden att vara lika lång som nyttjandeperioden. Om du ex köper en bil och tänker köra den tre år innan du byter den så är nyttjandeperioden 3år. Om bilen efter tre år inte längre fyller sin funktion utan reparationskostnaderna och hyra av ersättningsbilar är högre än vad det skulle kosta att köpa ny bil är också den ekonomiska livslängden slut. Om företaget däremot köper ny bil bara för att du vill köra runt med nyaste modellen är inte den ekonomiska livslängden slut men företaget har inte heller gjort ett köp som bygger på företagsekonomiska beräkningar och värderingar utan helt gått på dina personliga "referenser" om när det är dags att byta bil.[br][br]Alltså, eftersom detta handlar om lagar och regler och inte personlig tillfredställelse så är ekonomisk livslängd och nyttjandeperiod samma tidsperiod.  [br][br]ÅRL säger att anläggningstillgångar ska skrivas av över nyttjandeperioden, i vårt fall fem år. Men man säger också att om anläggningstillgången på balansdagen har ett lägre värde än det värde som balansräkningen visar efter den planenliga avskrivningen så måste man göra en nedskrivning avvärdet. Försiktigetsprincipen alltså, man ska värdera sina tillgångar till lägsta värdet och sina skulder till högsta. [br][br]Inte till någon del i detta finns det några motsättningar i K2-reglerna. Där står att avskrivning ska göras under nyttjandeperioden (10:16) men att du kan fastställa nyttjandeperioderna enligt schablon (5 år för inventarier) enligt (2:9). Ett av huvudsyftena med just K2 var att få en mera samstämmig redovisning mellan skatteregler och bokföringsregler. Genom att ge en möjlihet att scablonmässigt ange 5år för inventarierna kan man alltså göra samma avskrivningar i bokföring som i deklaration men valet är ju fortfarande frivilligt. Även på punkten om nedskrivningar finns samstämmighet, enligt k2 (10:31-10:33) ska nedskrivning göras om det verliga värdet understiger det bokförda [br][br]Om en anläggningstillång efter nyttjandeperiodens slut är värderad mycket lägre än det värde den egentligen har så har man gjort ett fel i beräkningen av det planerade restvärdet. Om vår maskin som köptes för 200.000 troligen går att sälja begagnad till någon efter 5 år för 40.000 så görs avskrivningar på ett unerlag om 160.000 inte på 200.000.  Kan jag sälja den för 100.000 så verkliga värdet överstiger mitt beräknade med 60.000 har jag kalkylerat fel eller så har något oväntat hänt på marknaden.  [br][br]Att upprätta årsredovisnigen enlit K2 bryter inte mot årsredovisnigslagen. I en tidig övergripane paragraf i ÅRL står: [br][br]3 § Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall det lämnas tilläggsupplysningar.[br]  Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. Lag (1999:1112).[br][br]Eftersom en årsredovisning enligt K2 till 100% följer vad som sägs i allmänna råd och rekomendationer från normgivande organ så följer den också ÅRL[br][br][br]
49
[quote author=Redkon link=topic=5746.msg28121#msg28121 date=1253118067][br]Eftersom en årsredovisning enligt K2 till 100% följer vad som sägs i allmänna råd och rekomendationer från normgivande organ så följer den också ÅRL[br][/quote][br][br]Ja, en årsredovisning upprättat enligt K2 följer till 100 procent rekommendationer från ett normgivande organ eftersom det är BFN som gett ut den. Det betyder inte att lagen och rådet säger samma sak:[br][br]ÅRL 2 kap 2 §[br]Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. [br][br]ÅRL 2 kap 3 §[br]Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall det lämnas tilläggsupplysningar. Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. Lag (1999:1112).[br][br][i]Avvikelse från rekommendationer och allmänna råd får alltså ske.[/i][br][br]BFL 8 kap 1 §[br]Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed...[br][br]Jämförelse[br]Polisen ansvarar för ordning på gator och torg.[br][br]Inte till vilka medel som helst. God redovisningssed får aldrig bryta mot lag, lika lite som polis får det.[br]Det är endast ett målsättningspåbud.[br][br]Det finns inga stöd i lagen för att Bokföringsnämnden skulle kunna ge ut bindande allmänna råd, förutom när det saknas annan god redovisningssed som bevisar motsatsen.[br][br]BFNAR 2008:1 1.4 [br]Detta allmänna råd ska tillämpas i sin helhet och utan avvikelse.[br][br]Sätt detta i jämförelse vad ÅRL säger om bl.a uppskrivningar och tex verkligt värde värdering mot K2 (ÅRL 4:6, 4:16)[br][br]Något stöd för att BFN skulle kunna bryta mot ÅRL finns inte.[br][br]Enligt lagmotiven är ÅRL och BFL ramlagar. Generellt kan ramlagar fyllas ut med föreskrifter, allmänna råd, sedvänja, prejudikat m.m. I begreppet ligger att man skall hålla sig inom ramen.[br]Det finns inget som säger att ett allmänt råd blir tvingande därför att det fyller ut en ramlag.[br] [br]I regeringsformen framgår att redovisningsregler tillhör det privaträttsliga, detta område får endast regleras genom lag RF 8:1,2. Bokföringsnämnden får därmed inte utfärda föreskrifter, föreskrifter är bindande. Bokföringsnämnden kan ge ut allmänna råd och rekommendationer, allmänna råd och rekommendationer är inte bindande.[br] [br]God redovisningssed grundar sig på rättskällan sedvanerätt.[br]Lag, förordningar och föreskrifter skall tillämpas, lagmotiv och prejudikat hamnar i facket bör och allmänna råd, rekommendationer samt doktrin kan tillämpas.[br][i][br]Något stöd för att BFN skulle kunna bryta mot ÅRL finns alltså inte, den som hävdar motsatsen har bevisbördan.[/i]
49
Ett litet tillägg bara.[br][br]BFN fick mycket kritik för sitt K2 projekt redan innan man gav ut det varför man gav Per Thorell i uppdrag att uttala sig om några av de punkter som hade kritiserats http://www.bfn.se/skrivelser/Ovrigt/perthorell.pdf[br][br]Mycket intressant läsning, han har ett annat ställningstagande än jag.[br][br]Trevlig helg!

Du måste vara inloggad för att kunna skriva i forumet. för att registrera dig som medlem.