När du registrerar dig som medlem på Företagande.se godtar du dessa medlemsvillkor. Du är själv ansvarig för att ditt uppträdande är i enlighet med medlemsvillkoren och gällande svensk lagstiftning.
Du går med på att inte posta något störande, stötande, vulgärt, hatiskt, hotande, sexuellt anspelande eller något annat material som kan tänkas bryta mot någon tillämplig lag. Om du bryter mot detta kan det leda till att du blir permanent avstängd och din Internetleverantör kontaktas. Varje meddelandes IP-adress sparas för att stärka detta vid eventuellt missbruk. Du går med på att webbmaster, administratör och moderatorer har rätt att ta bort, ändra, flytta eller stänga vilka inlägg som helst, när som helst. Som en användare går du med på att all information som du skrivit in sparas i databasen. Den informationen kommer inte att distribueras till någon tredje part utan ditt samtycke. Webbmastern, administratören eller moderatorer kan inte hållas ansvariga vid intrångsförsök som kan leda till att data stjäls.
Som medlem får du även vårt nyhetsbrev med artiklar och erbjudanden. Om du önskar kan du enkelt avregistrera dig från detta nyhetsbrev. I övrigt används e-postadressen bara för att aktivera din registrering, och för att skicka ett nytt lösenord till dig om du råkar glömma det.
När du registrerar dig på forumet godkänner du samtidigt att de uppgifter som du lämnar behandlas i enlighet med personuppgiftslagen.
Copyright
Allt material på Företagande.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Det gäller allt innehåll på webbplatsen, som exempelvis artiklar, texter och grafik. Du kan använda material från webbplatsen för privat, men icke kommersiellt bruk. Du får publicera artiklar förutsatt att du länkar tillbaka. Ange vänligen källa om du citerar. Är du osäker på vad som gäller är du välkommen att kontakta oss.
Cookies och cookiehantering
Företagande.se använder cookies. En cookie är en textfil som lagras på användarens dator, för att sedan hämtas upp av servern när användaren åter besöker sajten.
En cookie innehåller ingen personinformation. Vill du inte tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av funktionen i din webbläsare. Inga cookies kommer då att sparas, men vissa delar av denna webbplats kommer då kanske inte att fungera korrekt.
Disclaimer
Material som publiceras på Foretagande.se är endast avsett som allmän information och skall inte ses som professionell rådgivning. Det finns risk att innehållet inte är uttömmande eller helt uppdaterat. Användandet av material på denna hemsida sker på användarens egen risk. Foretagande.se ansvarar inte för och har inga förpliktelser i förhållande till material på hemsidan eller material på annan hemsida med länk till eller från denna hemsida. Genom att klicka på " Jag har läst och accepterar villkoren " går du med på att bindas till dessa villkor.
Varför bli medlem?
Det kostar inget
Bli skribent
Få ett riktigt vasst nyhetsbrev
Ladda ner mallar
Delta i diskussionsform
Rabatter hos Circle K, Sendify, Samsung, St1, mfl.
Circle K - rabatt på drivmedel.
Sendify - troligen Sveriges bästa fraktavtal.
Samsung - exklusiva erbjudanden, upp till 30% rabatt.
St1 - rabatt på drivmedel.
Med flera.
Varför bli medlem?
Det kostar inget
Bli skribent
Få ett riktigt vasst nyhetsbrev
Ladda ner mallar
Delta i diskussionsform
Rabatter hos Circle K, Sendify, Samsung, St1, mfl.
Circle K - rabatt på drivmedel.
Sendify - troligen Sveriges bästa fraktavtal.
Samsung - exklusiva erbjudanden, upp till 30% rabatt.
Jag har läst runt på forumet och sett att det finns många kloka läsare här. Jag har ett par frågor ang ett konkursförfarande och dess innebörd och mottar glädjeligen tips och svar på dem.
Jag är ledamot i ett företag (AB) som vid bokslutet kunde konstatera att halva aktirkapitalet var förbrukat. Styrelsen upprättade då en kontrollbalansberäkning och en handlingsplan där styrelsen ansåg det möjligt att återskapa kapitalet. Efter en kort tid (inom ramen av respittiden för kontrollbalansräkning) konstaterade styrelsen att möjligheten att återskapa kapitalet är utom räckhåll. Vi står därmed inför några alternativ beroende på konsekvenserna och det är dät jag hoppas att Ni kan svara om kunskapen finns.
1. Om styrelsen väljer att själva försätta företaget i konkurs. Påverkas styrelseordförandets roll i andra engagemang av detta, dvs hindrar en konkurs honom/henne att fortsätta som styrelseordförande i andra företag?
2. Om en person har gett företaget ett vilkorligt lån, vilken återbetalningsprioritet har då denna personen vid en konkurs?
Jag tackar och bockar för era kloka svar och utvecklar gärna om det är otydligt på några punkter.
Bra frågor...[br][br]Har inga bra svar men några tankar...[br][br]Om man har försökt att återställa aktiekapitalet och man har följt regler så låter det som man har gjort enligt lagen. Då borde det vara ansvarsfrihet för styrelsen, och att försätta bolaget i kk ska nog inte vara några problem.[br][br]Prioriteten, tror att det har samma prioritet som andra lån och fordringar...[br][br]Då jag sitter i liknande sits så är detta mest funderingar.
Hej![br][br]Det är vanskligt att uttala sig i just den konkurs du är inblandad i då man inte vet alla fakta. Men generellt kan man säga:[br][br]1. En konkurs i ett bolag påverkar normalt inte styrelseuppdrag i andra bolag. Om det är så illa skött i bolaget att det utfärdas näringsförbud, då påverkar det givetvis. I övrigt handlar det mest om en förtroendefråga. Det som styrelse och VD blir ansvariga för är om skatter och avgifter ej har betalats. Enligt reglerna om skatter och avgifter övergår betalningsansvaret för skatter och avgifter till styrelsen och VD personligen om bolaget missar att betala i samband med att uppbörden skall vara betald. I övrigt vad gäller betalningsansvar kan man inte uttala sig i ditt specifika fall.[br][br]2. Ett lån prioriteras såsom alla andra fordringar. Om inte långivaren har försäkrat sig genom borgensförbindelser eller annan typ av pantsättning. Jag har som exempel varit med om en konkurs där några medarbetare glömt att skicka in utläggsräkningar på ganska stora belopp. (De hade tydligen råd med att ligga ute med pengar). De förlorade allt vad gäller utläggen.[br][br]Med vänlig hälsning[br][br]Henrik Öhrn[br]
Henrik Öhrn auktoriserad redovisningskonsult Filip Erikssons Affärsbyrå AB http://www.affarsbyra.se/ info@affarsbyra.se
Hej Henrik och tack för ditt svar.[br][br]För at klargöra några punkter: Vad jag och övriga styrelsemedlemmar är överens om är att alla lagstadgade åtgärder för ett AB har vitagits. I vårat fall är inte skatter och andra statliga skyldigheter en stor del av skulderna utan majoriteten är mot leverantörer. Det finns privata medel att betala till myndigheter etc om detta skulle krävas. [br][br]Ang lånet så gjordes ett vilkorligt lån till företaget för att öka det egna kapitalet. Som jag förstått finns det en prioriteringsordning av betalningar vid konkurs som ser ut ungefär så här:[br]Konkursförvaltare [br]Löner soc. avg[br]Hyra[br]Bank & övriga låntagare (inkl vilkorslån)[br]Övriga fordringar[br][br]Den mest kontrollerade konkursen måste väl innebära att slutkostnaden bli så nära minus - "noll" som möjligt?[br][br]Om du fick ngn mer info som kan leda till ett lika bra svar så är jag mycket tacksam.[br][br]mvh[br][br]Nils
Vid konkurs finns det alltid folk som roffar åt sig. köper det som är kvar för en spåttstyvling trots att man dessförinnan satt företaget i konkkurs, jag vet, så to inte att det blir något över till näras lån och borgensåtagande. Så därför involvera aldrig nära anhöiga som delägare av något slag.
Hej Lars[br][br]Vilka menar du skulle kunna "roffa" åt sig av de tillgångar som finns? Är det inte konkursförvaltaren som ansvarar för att fördela dessa?[br][br]mvh[br][br]Nils
Det finns någon som köper konkursbon men förvaltaren har ofta inget emot om de slipper ta in utomståendeoch detta är ganska vanligt och helt korrekt till glädje för en viss person som man skulle vilja...............
Hej![br][br]Om lånet är ett så kallat villkorat aktieägartillskott så ligger prioriteringen på det precis före aktieägarna. Det vill säga näst sist.[br][br]Chansen att det blir någon typ av utdelning i en konkurs så långt ner brukar vara minimal.[br][br]Kommentar till ovan:[br][br]Visst kan konkursförvaltaren sälja av tillgångar till ett "bra pris" men saken är den också att de största fordringsägarna, oftast banker, skall vara med och godkänna realisering av tillgångar. Det är väl i och för sig inget fel i att köpa en tillgång billigt.[br][br]Mvh[br][br]Henrik Öhrn[br][br][br]
Henrik Öhrn auktoriserad redovisningskonsult Filip Erikssons Affärsbyrå AB http://www.affarsbyra.se/ info@affarsbyra.se
Hm... intressanta och bra svar. [br][br][br]Lars - Jag försöker greppa men vilka menar du är gammar som köper upp konkursboet?[br][br]Henrik & Lars - Vårat syfte är givetvis att komma ur veksamheten med minimala kostnader. Detta betyder inte att vi inte inser att det komma kosta utan försöker hitta den bäst möjliga vägen. Eftersom vi vet att det finns värden i bolaget vill vi gärna sätta det i konkurs så att de långivare som är kopplade till olika borgenåtagenden får tilldelning först.[br][br]Är det rent utsakt så att om det finns privata borgenåtaganden mot bank och kredit så kommer de inte att prioriteras av en konkursförvaltare eftersom de "ändå kommer få betalt"?[br][br]Det låter ju rätt märkligt isåfall.[br][br]mvh[br][br]Nils
Om det är så att ni tror att det finns värden i bolaget som täcker skulderna, och i övrigt är beredda att skjuta till det som fattas så skall ni likvidera bolaget istället för att sätta det i konkurs.[br][br]Min erfarenhet av konkursförvaltare är att de vill få det avklarat snarast möjligt. En konkursförvaltares timdebitering är inte sällan en bra bit över 2000kr och det skall också täckas av konkursboet (som en prioriterad fordran). Det är därför sällan rimligt att en konkursförvaltare skall lägga särskilt mycket tid på att sälja bort tillgångarna till bästa pris. [br][br]Därför kan det vara idé att försöka ta fram de dolda värdena i ett bolag och erhålla likvid för dem innan man konkursar ett företag.
När det gäller borgensförbindelser fungerar det så att om företaget lånar pengar av banken och en person går i borgen för lånet, såsom för egen skuld, så har banken rätt att kräva betalning av borgensmannen om banken inte får betalt av företaget. [br][br]Vid en konkurs gör banken en bedömning huruvida banken kan få lånet återbetalat från konkursboet. Visar den bedömningen att det är utsiktslöst går banken på borgensmannen och kräver betalning. I det läget får istället borgensmannen kräva konkursboet på pengar.[br][br]Vad det gäller konkursadvokatens agerande kan det kanske finnas en del att säga. Men för den konspiratoriskt lagde kan man kanske ha funderingar på att en bank har lite större resurser att klaga på slutredovisning och realisering av tillgångar än vad en privatperson har. Om det är så som i exemplet ovan har banken förlorat intresse när den har fått betalt av borgensmannen. Om konkursadvokaten då reagerar annorlunda är det en frågan om etik och moral....[br][br]Med vänlig hälsning[br][br]Henrik Öhrn[br]
Henrik Öhrn auktoriserad redovisningskonsult Filip Erikssons Affärsbyrå AB http://www.affarsbyra.se/ info@affarsbyra.se
Jag pratade med en konkursadvokat i förra veckan och de sade att advokaten är garanterad ca 8000 kr från staten vid en konkurs. Vilket i sådana fall skulle innebära 0,5 - 1 dags jobb om det inte finns några andra tillgångar i konkursboet att ta pengar ifrån.[br][br]Mvh[br][br]Henrik Öhrn[br]
Henrik Öhrn auktoriserad redovisningskonsult Filip Erikssons Affärsbyrå AB http://www.affarsbyra.se/ info@affarsbyra.se
[quote author=Daytona link=topic=4635.msg22433#msg22433 date=1227568233][br]Henrik & Lars - Vårat syfte är givetvis att komma ur veksamheten med minimala kostnader. Detta betyder inte att vi inte inser att det komma kosta utan försöker hitta den bäst möjliga vägen. Eftersom vi vet att det finns värden i bolaget vill vi gärna sätta det i konkurs så att de långivare som är kopplade till olika borgenåtagenden får tilldelning först.[br][br][/quote][br][br][br]I vilken ordning skulder ska betalas är reglerat i lag så det finns inte utrymme till några privata tolkningar och tyckande därvidlag.[br]Först och främst ska konkursförvaltaren få betalt för sitt jobb och i de flesta konkurser räcker bara pengarna hit.[br]Sedan ska revisor och redovisningskonsult om såan funnits ha betalat för tiden mellan konkursen och 6 månader bakåt [br]Sedan har den som sitter med en företasinteckning rätt till 55% av sin fordran.[br]Näst som får betalt är personalen. Även om staten genom lönearantin etalar ut lönerna till personalen så ska konkursoet ersätta staten för dess utlägg om det finns tillångar som räcker.[br]Först därefter får resterande som har krav på bolaget dela lika på resten av pengarna. [br][br]När det gäller ett vilkorat aktieägartillskott så är inte det helt enkelt vilken rättshandling det egentligen är. Oftast är den ju villkorad så att den ska återbetalas när resultatet i bolaget tilllåter det. Det finns lite olika synsätt och faktist domar med olika utfall men ett sätt att se det på är att eftersom återetalningen bara kan ske efter vinster i bolaget och stämmans beslut om återbetalning så är tillskottet inte en fordran på bolaget förrän efter ett såant beslut vilket ju naturligtvis är omöjligt att få i en konkurssituation. Man kan också se det som ett faktiskt lån till bolaget men ett lån med oändlig löptid fram till beslutet om återetalning. Rent praktiskt har ju detta egentligen bara betydelse skattemässigt och inte vid själva fördelningen av pengar från boet då detta oavsett synsätt kommer att återbetalas först efter att alla andra fått vad de ska ha.
Du måste vara inloggad för att kunna skriva i forumet. Klicka här för att registrera dig som medlem.